Rist för demokratiförluster och osäkra vinster när kommuner slås samman.
För drygt trettio år sedan talade dåvarande civilminister Inger Davidsson (KD) varmt om värdet av små, nära och det hon kallade “naturliga” gemenskaper. Hon menade att människor bäst utvecklas i småskaliga och överskådliga sammanhang, och deklarerade därför att Bildt-regeringen såg positivt på lokala initiativ till kommundelningar – alltså fler och mindre kommuner
Snabbspola fram till i dag. Davidssons partikamrat och efterträdare på civilministerposten, Erik Slottner, gjorde i slutet av augusti ett utspel om att Sverige behöver färre och större kommuner. Han var dessutom övertygad om att en sådan reform med tiden skulle få brett stöd
I utspelet pekade han ut Sveriges minsta kommun, Dorotea, som exempel.
Svårt förlösa stordriftsfördelar
Låt oss stanna upp vid just Dorotea. Om kommunen slogs samman med sin gamla parhäst Vilhelmina skulle resultatet bli en kommun med knappt 9 000 invånare. Visserligen fler än de 8 000 som ansågs vara det minsta önskvärda invånarantalet inför 1960-talets omfattande kommunblocksreform, men dessa 9 000 skulle vara utspridda på en yta motsvarande hela Skåne – eller större än Blekinges och Hallands sammanlagda yta.
Det är sannolikt besvärligt att förlösa stordriftsfördelar i det scenariot. Och visst, den nya centraladministrationen skulle förvisso få större motor – men också större chassi och kaross, om metaforen ursäktas.
I Sverige sitter våra centrala beslutsfattare i det gynnsamma läget att kunna snegla tillbaka på två decennier av utvärderingar av sammanläggningsreformer världen över. Och forskningsbilden är tämligen entydig: de höga förväntningarna infrias sällan. Tvärtom. Studierna visar att ekonomiska vinster är högst osäkra, inte minst med tanke på reformernas betydande transaktionskostnader.
Demokratinackdelarna däremot – de kommer som ett brev på posten.
Kostar skattebetalarna
Ironin ville att BBC, bara dagen efter Slottners utspel, publicerade en tankeväckande nyhet. Den enorma kommunsammanläggningsreform som den brittiska regeringen vill genomföra – och som initialt lovordades för att spara motsvarande 40 miljarder kronor på fem år – ser nu ut, efter uppdaterade beräkningar, att i själva verket kosta skattebetalarna en hel del pengar
Det bör tilläggas att det finns en potentiell spänning i Slottners utspel. Inför valet 2022 profilerade sig ju Kristdemokraterna som ett landsbygdsparti; partiet marknadsförde sig som ett parti för det “svenska hjärtlandet”. Flera av Tidöpartierna gjorde förövrigt hyggliga framgångar just på landsbygden.
En sammanläggningsreform gynnar knappast landsbygderna. För det första visar utredningen Steg mot stärkt kapacitet (SOU 2024:6) att motståndet mot kommunsammanläggningar är kompakt i landets mindre kommuner. För det andra visar forskningen att sammanläggningar sår frön till inomkommunala spänningar mellan stad och land i de nya och större kommunerna.
Den ort, och den del av kommunen, som vid en sammanslagning förlorar sin centralortsstatus, upplever ofta försämrad tillgång till välfärdstjänster. Den tappar även arbetstillfällen och ekonomisk aktivitet samt, i förlängningen, invånare.
Ännu större gles kommun
Lägg därtill att landets mest utsatta kommuner – stora till ytan men befolkningsmässigt små och krympande – troligen har allra minst att vinna på sammanläggningar. Med långa avstånd och platsbunden kärnverksamhet som förskola, skola och hemtjänst är det svårt att se hur sammanslagningar skulle lösa glesbygdskommunernas inneboende strukturella utmaningar.
Som Mats Svegfors en gång uttryckte det – slår man ihop två glest befolkade kommuner får man inte en tät kommun; man får i stället en ännu större gles kommun. Om Slottner, med snart ett år kvar till valet, är beredd att gå till val på en storskalig kommunsammanläggningsreform borde det komma med en tydlig varudeklaration: en sådan reform är inte bara tveksam utifrån rådande forskningsläge – den är också svårt att förena med ambitionen att vara landsbygdens röst.
Gissur Ó Erlingsson
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
