Svenska konsumentens utsläpp: 9 ton per person

KLIMAT Varje svensk konsumerar sig till utsläpp på 9 ton växthusgaser per år. Och för att nå de globala klimatmålen behöver utsläppen minskas – med 8 ton per person. »Det behövs fler åtgärder och styrmedel.«

Utsläpp av växthusgaser på grund av svensk konsumtion utomlands ökar, medan utsläpp från inrikes konsumtion minskade mellan 2008 och 2017, visar en ny rapport. Minskningen av inrikes utsläpp är dessutom blygsam, och det krävs rejäla insatser för att nå det som krävs enligt de globala klimatmålen. För att nå 1,5-gradersmålet, en maximal global temperaturökning på 1,5 grader, måste varje individs konsumtion stanna vid växthusgasutsläpp på en ton. En minskning med 8 ton på de utsläpp som uppstår av allt vi konsumerar, från bostad och bil till livsmedel och kläder.

– Som det ser ut nu så nej, vi når inte målen. Vi ser att det behövs förstärkta styrmedel och höjda ambitioner, säger Joel Bengtsson från Naturvårdsverkets klimatmålsenhet.

För svensk del går det för långsamt i utsläppsminskningen, konstaterades under ett seminarium om den nya officiella statistik om miljöpåverkan från konsumtion som Statistiska Centralbyrån presenterat. Det är första gången den här typen av statistik specifikt gällande konsumtionens miljöpåverkan på individnivå offentliggörs, med beräkningar av utsläpp från alla områden som berör konsumenten: livsmedel, transporter, boende, textilier och skor och övriga produkter.

Läs mer: Klimatkompensation får oss att handla mer

Statistiken visar att en stor andel av hushållens konsumtion kommer från importerade varor, vilket innebär att svensk konsumtion ger stora utsläpp utomlands: Utsläpp i Sverige har en svagt nedåtgående kurva medan utsläpp som uppstår när vi konsumerar i andra länder går uppåt. Det handlar främst om import av livsmedel men även andra typer av konsumtionsvaror.

– Vi har en svag ökning från 2014 och framåt och då är det framförallt utsläppen som uppstår i utlandet som ökar. Om vi utgår från sektorerna så står offentlig konsumtion och investeringar för omkring 40 procent, säger Jonas Allerup, även han på Naturvårdsverkets klimatmålsenhet.

»Offentlig konsumtion« är de utsläpp som uppstår när vi använder oss av sjukvård, skolor och all form av offentlig service. Inrikes investeringar handlar om klimatpåverkan från framförallt bostäder och lokaler, till exempel hushållens hyra, energianvändning och möbelinköp. Hushållens livsmedelsinköp stod för 16 procent och transporter för 22 procent av de konsumtionsbaserade utsläppen år 2017.

Naturvårdsverkets sammanställning visar att andelen hushåll som transporterar sig med personbil, motorcykel eller moped ökar medan de som väljer att cykla eller gå har stannat på ungefär samma nivå sedan år 2000. Andelen som använder kollektivtrafik ökar, men inte lika kraftigt som antalet som transporterar sig med egna motorfordon. Däremot ökar andelen personbilar i trafik som drivs på diesel, gas eller el, medan andelen bensinbilar minskar.