Fortsatt mörkande av partibidrag och lobbykontakter gör (M):s nya logotyp lökigt lik ett annat företags.

Man blir lite förvånad, men ändå inte, när Annie Lööf nämner Max hamburgerrestauranger i partiledardebatten. Tidigare i år har till exempel Fredrik Reinfeldt läst upp McDonalds annons i Almedalen – för att understryka att Moderaterna ”tror” lika mycket på unga som McDonalds gör i sin copytext.

När Magasinet Arena nyligen intervjuade jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) om Matlandet Sverige, en satsning på förfinad matturism, ville även han berätta hur miljövänliga Max hamburgerrestauranger var. Att borgerliga politiker och burgare går bra ihop är förstås ingen nyhet. Det finns till och med en sajt med foton på när allianspolitiker besöker McDonalds.

Men i ljuset av de senaste veckornas fortsatta mörkande av lobbykontakter och partifinansiering börjar den här eviga hamburgerreklamen ge en allt obehagligare känsla i magen.

Den 10 oktober berättade Moderaterna DN Debatt att de inte längre samarbetar med Socialdemokraterna om lagstiftning kring öppna partibidrag. Moderaterna vill inte förbjuda anonyma partibidrag, bidrag som helt döms ut av Europarådet.

Samtidigt skriver Dagens Industri om att de sinande bidragen till Moderaterna kan bero på att bidragsgivarna är oroliga för att bli offentliggjorda med ny lagstiftning. Misstanken om att lagen skjuts upp till efter valet av strategiska skäl är inte långsökt.

Den 3 oktober röstade också alla riksdagspartier utom MP och V ned förslaget om att utreda hur lobbybranschen kan regleras. Självklarheter som att lobbyister ska uppge för vilka de arbetar och registrera sina kontakter med politiker, regler som både EU och USA tillämpar, ses som överflödiga i Sverige.

Motiveringen? ”Det är viktigt att alla som vill komma i kontakt med och påverka politiker ska få göra det på lika villkor”, som Socialdemokraternas Mikael Damberg uttrycker det i Aftonbladet.

Det är alltså viktigt att det går att kontakta politiker utan insyn för annars blir villkoren inte lika för alla? Det är märkligt att riksdagspartierna inte ens bryr sig om att motivera en åsikt som döms ut av Europarådet och som är fullständigt apart i ett internationellt sammanhang.

Svenska McDonalds tjänar enligt egen uppgift cirka 140 miljoner kronor per år på sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga. Med en omsättning på ungefär 4,5 miljarder kronor bör svenska McDonalds tillsammans med franchisetagare tjäna cirka 522 miljoner per år på momssänkningen, med oförändrade burgarpriser. Dryga 650 miljoner är ändå lökringar jämfört med vad bolag som Carema (numera Vardaga och Nytida) tjänar på politiska beslut. Men det finns inget sätt att få veta om McDonalds och Carema betalar politikerna.

Sex riksdagspartier med Moderaterna i spetsen måste sluta mörka lobbykontakter och partifinansiering. Undanflykterna börjar bli allt mer pinsamma. Medborgarna har rätt att få veta vem som påverkar politiken. Innan mörkningen upphör kommer i alla fall jag ha svårt att tänka på något annat än ett visst hamburger-M när jag ser Moderaternas nya logotyp.