I veckan kunde vi läsa rubriker som ”Män mer utsatta för relationsvåld”. Men rapporteringen bygger på en studie som i själva verket visar att kvinnor utsätts för grövre våld än män. Mediernas vinkling ger inte en rättvisande bild, skriver Män för Jämställdhet.

I veckan publicerades en studie om könsbaserat våld. I studien uppger åtta till elva procent av männen att de misshandlats fysiskt av sin partner under det senaste året, liksom åtta procent av kvinnorna. Dagens Nyheter rapporterade att ”män lika ofta som kvinnor är utsatta för fysiskt våld i relationer” och ett TT-telegram rubricerades ”Män mer utsatta för relationsvåld”. Men mediernas vinkling ger inte en rättvisande bild.

Resultaten i studien följer i själva verket vad vi sett i tidigare internationella studier, kvinnor försvarar sig och utsätts för grövre våld än män. Män fortsätter att vara i majoritet bland våldsutövarna. Kvinnor utsätts i högre grad än män för våld som kräver vård och män utövar mycket mer sexuellt våld än kvinnor. Studien av Solveig Lövestad och Gunilla Krantz lyfter fram att mäns relationsvåld mot kvinnor är mer omfattande, mer hotfullt och kontrollerande än kvinnors våld. Mäns våld ger dessutom i större utsträckning skuldkänslor, rädsla för fysisk skada eller död. Forskarna konstaterar också att män i större utsträckning använder våld som ett sätt att utöva tvingande kontroll, medan kvinnor oftare använder våld i självförsvar.

Studien bygger framförallt på en självskattningsskala som heter CTS, Conflict Tactic Scale. CTS räknar antalet våldshandlingar utan att ta hänsyn till den kontext där våldet uppstår. Oavsett allvar och konsekvens räknas en knuff av henne efter att ha blivit allvarligt misshandlad av honom som två lika våldsincidenter. Om hon knuffar bort honom när han försöker våldta henne så räknas det som en våldsincident från henne och ingen från honom, eftersom sexuellt våld inte finns med i CTS. Lövestad och Krantz har i sin studie därför lagt till fler skalor om sexuellt våld och om hot och kontroll i studien, och resultaten är då att kvinnor är mer utsatta än män.

CTS bygger på att parterna minns vad de varit med om under det senaste året. Kvinnor socialiseras till att inte använda våld, och ett resultat av detta är att de minns varje övertramp och rapporterar detta. Det finns studier som visar att män underrapporterar det våld de använder mot kvinnor med 50 procent. Män överskattar de våld som de utsätts av från kvinnor och att kvinnor underskattar vad de utsatts för av män.

Män för Jämställdhet arbetar mot mäns våld genom att förändra normer kring män och maskuliniteter. Självklart är det viktigt att alla som blir utsatta för relationsvåld får stöd – oavsett kön. Utöver en ökad förståelse av hur mäns våld drabbar kvinnor, barn och andra män, efterlyser Män för Jämställdhet också större förståelse för hur normer kring maskulinitet hindrar män som utsätts för våld att anmäla och söka hjälp. Med traditionella maskulinitetsförväntningar är det svårt för enskilda män att söka vård eller att anmäla det våld det blivit utsatta för.

Krantz och Lövestad skriver i sin undersökning att det behövs mer studier, och då kvalitativa sådana. Män för Jämställdhet håller med om detta och menar att det är fortsatt viktigt att fokusera på att det mesta våld som utövas i samhället, genomförs av män. Inte sällan i nära relationer och väldigt ofta mot andra män. Vi behöver visa vår medkänsla och ge stöd till alla offer oavsett om de är kvinnor eller män, samt visa på hur våld som relationsproblem hänger samman mäns våld som samhällsproblem.

Tomas Wetterberg, ordförande Män för Jämställdhet