Foto: Kalle Larsson

Socialdemokraterna låter som om de är kritiska mot vinstslöseriet i välfärden, men hela tanken med upplägget är att dagens ordning inte ska ändras. Det skriver Jonas Sjöstedt (V).

Jag blev politiskt aktiv 1978. Ganska snart drogs jag in i Linje 3, den stora mobiliseringen för att avveckla kärnkraften. Vi utvecklade en enorm aktivitet inför folkomröstningen 1980, men vi förlorade. Det var en viktig politisk erfarenhet även för en 15-åring.

Vann folkomröstningen gjorde linje 2, stödd av Socialdemokraterna och Folkpartiet. Deras slogan var att kärnkraften skulle avvecklas, men med förnuft. Deras valsedel såg i stort sett likadan ut som den för linje 1 som stöddes av Moderaterna och som ville ha kvar kärnkraften. Det var retoriken som skilde, inte politiken. Det var en taktisk manöver för att vinna omröstningen som gav besk eftersmak i många år efteråt. Kärnkraften blev kvar, frågan är fortfarande olöst.

S kongresskompromiss om vinster i välfärden påminner mig om linje 2, något jag har hört många påtala efter att kongressen avslutats. För yngre människor är referensen nog utan värde. Men vi som var med om folkomröstningen 1980 förstår precis vad som menas. Socialdemokraterna låter som om de är kritiska mot vinstslöseriet i välfärden, men hela tanken med upplägget är att dagens ordning inte ska ändras. En ”kompromiss” som vill tysta kritiken utan att lägga om politiken.

Jag tror också att det är en rimlig förståelse av vad som skedde med beslutet om privata vinster i välfärden på Socialdemokraternas kongress. Men vad händer nu? Luften gick ur motståndet mot kärnkraften efter folkomröstningen 1980. Kommer något liknande att ske i vinstfrågan?

Inget tyder på det. Kritiken är starkare än någonsin. Kritiken mot vinstslöseriet i välfärden delas av betydligt fler än motståndet mot kärnkraften. Nyheterna om hur välfärden dräneras på miljoner och miljarder via riskkapitalbolagens vinster kommer att fortsätta. Detsamma gäller vittnesmålen om hur det drabbar personal och brukare i skolor, äldreomsorg och sjukvård.

Allt fler talar om hur vinstintresset leder verksamheten fel. Det kan ingen ”kompromiss” på en S-kongress ändra på. Frågan är inte avgjord, den kommer att göra sig påmind igen, igen och igen. Vi i Vänsterpartiet kommer att göra den till en valfråga 2014 och till en huvudfråga om vi får en rödgrön majoritet i valet.

Effekten av kongressbeslutet riskerar i stället att bli ett annat. Att de som hoppades att S skulle lägga om politiken blir besvikna. Att partiet förblir otydligt i en av de viktigaste frågorna i den politiska debatten. Desto viktigare då att det finns ett parti som tydligt tar på sig rollen att driva frågan vidare. De privata vinsterna ska bort ur välfärden.

Jonas Sjöstedt, partiledare Vänsterpartiet