Foto: Linus HallgrenFoto: Linus Hallgren

Herr Calmfors och hans låga löner

Dela

Calmfors argumenterar för att sänka de lägsta lönerna. Men de nationalekonomiska »sanningarna« är inte alltid sanna.

Villy Bergström undrade för snart 40 år sedan i en artikel i Ekonomisk Debatt:

»Varför är nationalekonomer till alldeles övervägande del borgerliga, eller mera precist, liberala i sin samhällssyn?«

Hans förklaring var att »nationalekonomernas studieobjekt i sista upploppet alltid är den enskilda, nyttomaximerade människan. Den ekonomiska människan är identisk med liberalismens människouppfattning. Man kan tillspetsat säga att en nationalekonom är en person med doktorsgrad i liberalism. Är han (eller hon) tillräckligt duktig blir han (eller hon) till och med professor i liberalism.«

Utifrån denna bild av människan har nationalekonomerna skapat sina modeller.

Naturvetenskapen kan i sina laboratorier testa sina hypoteser. Ekonomerna har skapat sina egna »laboratorier«.

Men de finns bara i teorin. Ekonomernas allt mer finmaskiga och matematiskt sofistikerade (men i realiteten starkt förenklade) teoretiska modeller. Som kan förutspå att beslut A leder till resultat B.

Men verkligheten är alltid mer komplicerad än teorin. Och utvärderingar av politiska beslut i efterhand ger inte alltid ett entydigt besked. Och det är svårt att veta om det verkligen var A som ledde till B. Kanske var det C som avgjorde saken?

Lars Calmfors brukar karakterisera sig själv som en »borgerlig ekonom«. Han har skaffat sig en stark position som vår tids överstepräst bland ekonomerna.

I den rollen ligger att i lagom docerade portioner ge intryck av att vara särskilt trovärdig. Det gäller att väga för och emot. Ge högern kritik och sedan ge vänstern en annan släng av sleven. Problemet är bara att Calmfors slutsatser i slutändan ändå tenderar att peka i en viss riktning.

I debatten om försämringarna av a-kassan var forskningen entydig, menade han. Sänkt arbetslöshetsersättning = ökad benägenhet att söka jobb = minskade arbetslöshetstid = sänkt arbetslöshet. Men tillade att det kunde finnas sociala skäl som talade emot. Men vetenskapligt var saken glasklar.

Nu gäller det förslaget om att sänka lägsta lönerna. Lars Calmfors har som ordförande för Arbetsmarknadsekonomiska rådet föreslagit sin egen modell med sänkta löner för ungdomar och nytillkomna.

Han vänder sig i en krönika i Dagens Nyheter starkt mot att han är »köpt av« Svenskt Näringsliv som finansierar rådet. Man kan i och för sig notera att han också är forskare vid IFN (även det finansierat av Svenskt Näringsliv) vid sidan om sin professur vid Stockholms universitet.

Calmfors skriver om det faktum av de empiriska studierna om sänkta lägsta löner inte ger något entydigt besked. Det är fel, menar han. Även om det finns motstridande resultat är det ändå så att »en majoritet av studierna tyder på att höjda minimilöner minskar sysselsättningen«. Fyra av sex svenska studier visar detta, framhåller Calmfors.

Ponera att fyra av sex undersökningarna hade pekat i den andra räkningen. Hade Calmfors då argumenterat mot sänkta lägsta löner? Jag tvivlar starkt på detta.

Missförstå mig rätt. Nationalekonomin är ett viktigt ämne. Det ger oss fundamentala insikter om hur ekonomin fungerar. Som många högt flygande retoriker och visionärer gör klokt att ta med i beräkningen. Men jag anser samtidigt att ekonomerna ofta tar sina »vetenskapliga resultat« alldeles för långt och tenderar att upphöja dessa till sanningar.

Framför allt är marknaden och inte minst arbetsmarknaden en sak i modellerna och en annan i verkligheten. På företagsnivå kan det vara logiskt att tänka att sänkta löner ger möjlighet att anställa fler. Sett till hela ekonomin och på lång sikt bestäms sysselsättningen av efterfrågan i ekonomin. Lägre löner innebär sänkt efterfrågan. Det vill säga minskad sysselsättning.

I grunden handlar detta om vilket slags samhälle vi vill ha. Det hedrar i någon mån Calmfors att han erkänner att lägre ingångslöner ger »en viss press nedåt också på den allmänna lönenivån för lågutbildade«. Man noterar i och för sig det försiktiga ordvalet: »en viss«.

Men detta är noga besett den grundläggande frågan. Ska vi välja sänkta golv och lägre löner för de som redan har små inkomster?

Sverige har stora utmaningar. Det finns redan en stark press mot och en underminering av kollektivavtalade löne- och arbetsvillkor. Dessa utmaningar har inte blivit mindre av det senaste årets flyktingströmningar. Allt detta kräver stora förändringar och större politiska ambitioner ­– och ett stort ansvarstagande från arbetsmarknadens parter.

Men sänkta löner tillhör inte ett framåtsyftande politiskt program som måste ha som syfte att sänka arbetslösheten, inkludera och minska klyftorna. Inte ens om det marknadsförs som en ”vetenskaplig sanning”.

22 kommentarer

  1. Låga löner och rövarekonomer - 5 mars, 2016

    En nolla till ekonom vars enda lösning till alting är ”låga löner”. Professor nonsens har beräknat att svansa för kapitalet ger klirr i det egna kassan. I sim salami ämnet national ekonomi”. kan man räkan hur mycket marginal kostnaden är för att behålla en nonsens professor med höga löner.

  2. Kjell Arvedson - 5 mars, 2016

    Jag har vid ett tillfälle haft förmånen att sitta som åhörare till en väldigt intressant föredragning av Sandro Scocco om låga respektive höga lägstalöner. Jag skulle gärna se att han skriver om detta i DA.

    I korthet visar han hur låga löner inte bara är en fattigdomsfälla av de rent ekonomiska skäl som framförts (låg och osäker inkomst=lågt sparande, svårt att göra ekonomiska inköp, dyrt boende, stor känslighet för ekonomiska chocker). Det blir också en kompetensfälla, där foten kanske kommer in i arbetsmarknadsdörren men kläms fast där.

    Låg lön=svagt incitament för arbetsgivaren att sträva efter hög produktivitet. Arbetet får ett torftigt innehåll. Man blir helt enkelt inte särskilt kompetensutvecklad eller utmanad av att bära väskor till hotellrum eller sopa trottoaren framför hotellentrén. Det leder till att den anställde efterhand tappar i kompetens, och sitter allt fastare i låglönefällan.

    Hög lägstalön=det blir inte ekonomiskt försvarbart för arbetsgivaren att låta sina anställda syssla med mycket lågproduktiva arbetsuppgifter. Trottoaren får sopas med en effektiv maskin som också kräver kunskap för hantering och underhåll. Arbetsgivaren måste också se till att även de anställda med lägsta lön får kompetensutveckling för att kunna hantera nya och alltmer effektiva hjälpmedel och metoder. Den anställde utvecklas med sitt arbete.

    Sandro Scocco är ekonom och forskare, precis som Calmfors. Till skillnad från Calmfors har han också värderingar som får honom att sträva efter ett samhälle där även de sämst ställda har ett gott och värdigt liv. Det är inte mer objektivt än Calmfors borgerliga värderingar, men fasen så mycket behagligare.

    • Anders Nilsson - 5 mars, 2016

      Skillnaden är väl att C är professor och S är pol mag?
      SS dessutom anställd för att klä LO:s intressen i
      vetenskaplig skrud. Det lyckas inte ofta. C har inga sådana bindningar.

      • Kjell Arvedson - 6 mars, 2016

        Hallå, jorden anropar! Inga sådana bindningar? Så du påstår alltså att Håkan ljuger i sin artikel, eller också är du ganska dålig på att läsa innantill?

        ”Lars Calmfors brukar karakterisera sig själv som en »borgerlig ekonom«. ”
        ”Lars Calmfors har som ordförande för Arbetsmarknadsekonomiska rådet föreslagit sin egen modell med sänkta löner för ungdomar och nytillkomna.

        Han vänder sig i en krönika i Dagens Nyheter starkt mot att han är »köpt av« Svenskt Näringsliv som finansierar rådet. Man kan i och för sig notera att han också är forskare vid IFN (även det finansierat av Svenskt Näringsliv)”

  3. Hans Forsman - 5 mars, 2016

    Instämmer helt med Håkan A Bengtsson och jag har tagit mig friheten att använda några, som jag ser som historiskt viktiga personer i följande rader:

    Om Bertil Ohlin hade synat Liberalernas program och politik, så hade han nog sagt; jag startar ett nytt parti och jag kallar det Folkpartiet.
    Om Ernst Wigforss hade levt idag så hade han nog startat Gamla Socialdemokraterna.
    Om John Maynard Keynes hade levt idag och synat västvärldens Handelshögskolors nationalekonomiska program, så hade han nog undrat; har de inte lärt sig någonting alls av den samhälleliga utvecklingen de sista 100 åren.

  4. Strindberg visste det redan - 5 mars, 2016

    ”Allt för de övre obehagligt undanhålles eller förtiges, och ve den som lyfter på slöjorna.”
    Clamfors är en springpojke åt bankirvampyr maffian.

  5. Malte - 5 mars, 2016

    Instämmer helt med övriga kommentarer. Nationalekonomi är ingen vetenskap. Det är resultatet av ett spel där överenskommelser sluts mellan aktörer, små och stora. Spelplanen är samhället och regelboken är den etik och moral som råder i samhället. Tycker förresten och har alltid tyckt att detta är ett ämne som lämpar sig otroligt illa för Nobelpris. Så med andra ord … SKROTA NOBELPRISET I EKONOMI!

  6. Gunnar - 5 mars, 2016

    Lars Calmfors har rätt. Det finns många jordbrukare och småföretagare idag, som sliter och jobbar för lägre inkomster än vad Calmfors föreslår. Dessutom brukar en låg lön vara en morot att söka sig till bättre betalda jobb senare. De flesta nya jobb det senaste året finns i asyl- och migrationssektorn. Det är en bubbla, som förr eller senare kommer att spricka. Då uppstår ett stort slukhål i Sveriges ekonomi befarar jag.

    • Lennart Andersson - 5 mars, 2016

      Varför skulle man motivera låga löner med att det finns andra som tjänar mindre? Konstig logik ”eftersom dessa inte kan leva på sitt jobb så skall inte invandrarna det heller” är inget argument i mina öron. Dessutom är det svårt att jämföra inkomster mellan företagare och arbetstagare. Har själv varit båda. Som företagare så har man värden i företaget som kan vara kapitaliserbara vid exempelvi pensionering, man har också möjlighet att påverka sin vardag på ett helt annat sätt än man har som anställd.
      Låg lön är knappast en morot utan mer en piska att söka något annat. Tyvärr så är den piskan ganska ineffektiv. Studier visar att människor som kommit in på låglönejobb har svårt att ta sig vidare. Har man en ingenjörsutbildning i botten så blir den värdelös i arbetsgivarens ögon om man kört taxi ett par år. Att ta ledigt och studera är också svårt om man har familj att försörja. Man står mellan valet att leva på usel lön och försörja sin familj eller studera och riskera den lilla ekonomi man har.

  7. Inge Johansson - 5 mars, 2016

    Jag häpnar över vilka otroliga ersättningar som betalas ut för tjänster såväl privata som offentliga. Jag har förstått att urvalsprocessen handlar om att organisationen vill garantera sig om att få kloka och produktiva människor som kan hantera komplexa situationer och uppgifter med gott omdöme.

    Hade människorna varit lika utbildade och alla med gott omdöme skulle inte urvalsprocessen behövas utan slumpen kunde avgöra valet. Jag inbillar mig men är egentligen motståndare till att det finns ett begränsat antal människor som kan utföra de mest komplicerade arbetsuppgifterna men antagligen måste jag acceptera att så är fallet. Om det inte vore så skulle utvecklingen antagligen redan nu gått där hän att några av oss vore bosatta på månen eller andra närliggande planeter.

    Ekonomi definieras som hushållning med begränsade resurser. Om inte Ekonomin fungerar kan det gå åt fanders med oss till en viss gräns. Vi överlever men under svåra förhållanden inte minst uppe i kalla Norden.

    Arbetsuppgifter finns enligt en vedertagen sanning i överflöd. Jag funderar över varför inte alla kan få ta del av behovet och få kollektivavtalsenliga löner? Beror det på att en mängd av löntagarna har för mycket i lön? Faller samhällsekonomin ihop om alla skulle ha lika lön oavsett arbetsuppgifter eller hemska tanke om riksdagsledamöternas löner skulle begränsas till 30 000 kr per månad och ingen VD skulle få tjäna mer än 50 000 i månaden.

    Jag lutar åt att räknenissarna inom regeringskansliet borde prioritera utgifterna inom departementen och kolla på från grunden vad som är viktigt i samhället. Således att alla har arbete och kollektivavtals enliga löner. Således de som marknaden ratar anställs inom olika offentliga behov. Bostäder byggs tills behovet är tillfredställt. Antagligen behöver lån tas upp.

    I grunden behöver det ekonomiska systemet göras om. Och hur går det med förhållandet till globaliseringen. Behöver räknenissarna på riksbanken och riksgäldskontoret inte ta hänsyn till hur våra kunder i utlandet reagerar? Och hur går det med exporten som vi enligt vedertagna sanningar lever av?

    Jag lutar åt att först måste Statsministern som nationens ledare uppträda i Agenda och förklara att nu sänker jag min lön till 50 000 kr i månaden och så vill jag se att mina kamrater i regering och riksdag följer efter. Först då tror jag att vi kan få många fler i sysselsättning för löner under kollektivavtalsgränsen till förmån för välfärd i längden i landet.

    Men det kommer inte att ske.

  8. sigward casperson - 5 mars, 2016

    Det kan vara intressant att i detta sammanhang lyfta fram vad nationalekonomen Ingemar Gerhard säger nära slutet av kapitel 1 i sin lärobok ”Samhällsekonomi” från 1966: ”…det finns ingenting som är ´nationalekonomiskt riktigt´. Vår vetenskap kan i bästa fall visa de ekonomiska sammanhangen, belysa vilka verkningar en viss åtgärd kan få och tala om vad som bör göras för att man skall nå ett visst mål … men själva målet ligger utanför vetenskapen.”
    En viss skillnad mot dagens nationalekonomer, som både anser sig veta dels vilka målen bör vara och dels exakt hur man når dem.
    Det är oklart hur ekonomerna har fått det inflytande de har. Deras grundantaganden är ingenting annat än en teoretisk destillering av verkligheten; människors agerande i ekonomiska sammanhang förenklas och förvanskas intill oigenkännlighet och blir på så sätt obrukbara, när det gäller att förstå hur ekonomin egentligen fungerar. Empiri förefaller bara vara nys för nationalekonomer.
    Jag håller med om att ”NOBELPRISET” i ekonomi borde tas bort. Det är ju dock bara ett pris i vad som har blivit ett ”tyckarämne”.

  9. Anders Nilssson - 5 mars, 2016

    En förljugen ledare. Alla, även (s), inser att lönekostnaden
    för en nyinvandrad utan utbildning är för hög för att möjliggöra
    anställning. Detta ska då åtgärdas genom att arbetsgivaren
    slipper arbetsgivaravgifterna. Alltså ska skattebetalarna
    stå för kostnaden, men inte individen. Detta för att LO
    inte vill sänka ingångslönerna. Tror (s) att arbetsgivaravgifter
    inte är riktiga pengar? Eller har LO egen sedelpress?
    Lönen ska förstås sättas på den nivån att anställning blir
    möjlig och arbetsgivaravgifter ska utgå på denna lön. Allt
    annat strider mot förnuft.

    • kent.h - 5 mars, 2016

      En nyinvandrad måste få möjlighet till utbildning efter dennes behov, det tar sin tid men går snabbare än en för svensk att komma in på arbetsmarknaden. För oss som är födda här tar ca: 20 år eller mer av välfärdstjänster innan vi blir lönsamma och kommer in på arbetsmarknaden. Sänkta löner har tjatats om i alla tider. Förr var det dem som ekonomisterna kallade lågpresterande, oftast då kroppsarbetande. Deras ansträngning skulle än mer nedvärderas.

      • andra förbjudna åsikter - 7 mars, 2016

        Hur vore det om du tog del av den statistik som redan finns istället för att sitta och rapa upp de vanliga flosklerna som redan vederlagts i grunden.
        En oerhört stor andel av invandrarna kommer ALDRIG att jobba.
        Enligt norska beräkningar är det mångmiljonbelopp per invandrare som KOSTNADEN ligger på.
        Det är FAKTA det.

  10. bengt gunnar - 5 mars, 2016

    Flera kommentatorer dömer ut och vill kasta nationalekonomin på sophögen. Man hävdar att det inte är en vetenskap. Man skall inte kasta ut barnet med badvattnet.

    Några klargöranden. Man skiljer mellan positiv och normativ nationalekonomi. Positiv NE söker med hjälp av modeller förklara varför ett visst skeende äger rum. Det är alltså : pga det och det händer det och det. Den kan också t ex söka förklara att om man höjer skatten på vara A händer något och höjer man skatten på vara B så händer något annat. Exempel på ett förklarande är att om man sänker lägstalöner så minskar arbetslösheten. Det senare påverkar givetvis lönebildningen i stort. Om en diskare idag får 20 kkr/månad och kan ersättas med en invandrad för 15 kkr så väljer arbetsgivaren givetvis den billigare arbetskraften. Om den som tidigare fick 20 kkr vill behålla jobbet får hen vara beredd att acceptera en lägre lön. Det som inte belyses (förenklingen) är om det blir en ökad total efterfrågan på arbetskraft till det lägre priset. Om så är fallet minskar förstås arbetslösheten. Det kan emellertid finnas andra sätt att minska arbetslösheten än att sänka lägstalönen. Arbetsförmedlingens förmåga att para ihop lediga jobb med arbetslösa kan vara ett sätt. Ett annat kan vara att öka antalet arbeten i offentlig sektor, Det finns i praktiken många sätt att påverka arbetslöshetsnivån. Om man då pekar ut en metod som bäst och argumenterar för den så ägnar man sig åt normativ NE. Inte för inte benämns ämnet ibland political economy. Calmfors utövar uppenbart normativ NE.

    Att mot bakgrund av vad en ekonom föreslagit är en dålig ursäkt för att döma ut NE i sig. Vi vill ju gärna få klarhet i varför saker händer i vår omgivning, NE innehåller många teoretiska modeller som bidrar till detta. Varje modell är av nödvändighet en förenkling av verkligheten. Man har t ex gjort antaganden om vilka faktorer som har betydelse. För att ta ett enkelt exempel : Efterfrågan på en viss sorts glasspinnar. Vi kan tänka oss ett samband mellan pris och efterfrågad kvantitet, en sk efterfrågekurva. Högre pris, mindre efterfrågan. Det finns flera förhållanden som kan påverka. En värmebölja kan t ex flytta på kurvan. Om priset på en annan glasspinne sänks strömmar efterfrågan över till den och flyttar ”vår ” kurva.

    Andra exempel : Med en enkel modell över monopol kan man förklara varför det är orimligt att påstå att en monopolist kan ta hur höga priser som helst. Man kan också förklara varför det är lämpligt att fjärrvärme, vattenförsörjning osv lämpligen skall vara under offentlig kontroll. Det finns en teori om sk optimala valutaområden. Om man tillämpar den så ser man att Grekland och kanske heller inte andra medelhavsnationer skulle ingå i EURO-zonen. Teorin förklarar varför.

    Om man skall bedöma vad nationalekonomer och även andra för fram för åsikter skall man rimligen först fråga sig vem som betalar deras bröd. Numera finns ju ett antal intresseorganisationer och sk tankesmedjor, som sponsras av och företräder vissa intressen. Man kan knappast förvänta sig att sådana för fram åsikter som strider mot husses.

    Vidare skall man fråga sig vilken modell vederbörande lutar sig mot. Vilka antaganden och förenklingar har gjorts? Vad händer om man ändrar något eller några av av dessa antaganden? Slutligen skall man fråga sig om det finns alternativa modeller.andra modeller.

    Det är ju ett faktum att NE-teorin har förändrats över tid. Det kommer den att göra även i framtiden. Dock : Om man satsar på den positiva NE har man den bästa grund som just nu står att finna för att förklara dagens fenomen på aktuellt område. Dumt att inte utnyttja det.

    • /lasse - 5 mars, 2016

      “Om den som tidigare fick 20 kkr vill behålla jobbet får hen vara beredd att acceptera en lägre lön. Det som inte belyses (förenklingen) är om det blir en ökad total efterfrågan på arbetskraft till det lägre priset. Om så är fallet minskar förstås arbetslösheten.”
      .
      Varför skulle det bli en ökad total efterfrågan på arbetskraft om den totala möjliga köpkraften minskar med lägre löner?
      Det som Keynes kallade för ”fallacy of composition”. För det enskilda företaget kan det vara vettigt med lägre kostnad för arbetskraften, de kan öka vinsten eller sänka priset och hoppas på att ta större marknadsandel.
      I princip försökte Borg/Reinfeldt att sänka för de längst ner och ge till de högre upp. I teorin skulle budgetarna vara finansierade och det hela så att säga ett nollsummespel. Vi fick ökad arbetslöshet i stället, troligen inte så troligen inte så konstigt när man drar undan köpkraft från de som i princip konsumerar allt de har att disponera och ger till de som redan har inkomster större än deras direkta konsumtionsbehov.
      Nu ska ju Andersson fortsätta samma linje och gödsla de som redan har i hopp om att de ska konsumera mer.
      .
      Det som kallas ”main stream economics” har ju totalt varit ute och cyklat i att vägleda samhället och varna för kriser och att reparera när de väl hänt. Även inom de nämnda är åsikterna om vad som gäller minst sagt disparata, vilket förstås visar på att det är tokigt att se det som vetenskap i meningen som vår ökande kunskap av naturen inneburit.
      .

      • bengt gunnar - 5 mars, 2016

        /lasse Jag ifrågasätter ju att det blir en ökad efterfrågan. Samtidigt medges att man kan tolka det jag skriver senare som att jag inte gör det. Om antalet arbetande*nettolön ökar totalt ökar den totala efterfrågan, men det är inte självklart.
        Det du säger vid jämförelse med naturvetenskap är förstås riktigt och gäller nog de flesta sk samhällsvetenskaper. Företagsekonomi tror jag är ännu värre med en managementteori per år. Samtidigt gäller ju att man måste försöka få litet ordning i kaos och då behövs modeller med fel och brister.
        Jag tror att vi är helt överens om att den ekonomiska politiken på EU- och nationell nivå är katastrofal och har lett till onödigt lidande och stora realekonomiska förluster. Jag har tidigare menat att EU är kapat av globala företag och finansindustri. Korrelationen mellan dessas intressen och ”folkets” är inte imponerande hög om ens positiv.

        • /lasse - 6 mars, 2016

          Jo som sagt om den totala efterfrågan ökar ökas produktion för att möta detta, om det finns kapacitet att utnyttja. Företag anställer inte fler för att det skulle bli billigare att anställa, det måste finnas en ökad efterfrågan. Som man kunde se vid krisen hösten 2008 när den globala efterfrågan föll, de stora företagen var blixtsnabba på att anpassa sig, man drog ner och lager tömdes omgående. Som hos t.ex. Canon en del fotoprylar gick inte att få tag på då de omgående tömt den normala kortfristiga lagerhållningen.
          Stora företag ger sig inte heller in i priskrig för att öka marknadsandelar, det är sådant som desperata småföretagare typ Taxi håller på med. På de stora företagen vet man att det bara slutar med att alla åderlåtits och ingen står som vinnare. En del ekonomer beklagade när Sverige seriedevalverade att företagen hellre tog högre vinster än att kriga om marknadsandelar.

          • bengt gunnar - 6 mars, 2016

            /lasse
            Inga direkta invändningar. En fråga är vad en eventuellt ökad köpkraft går till. Flera iPhones eller svenskproducerat. Handeln klarar säkert marginella ökningar av efterfrågan på elektronik med befintlig personal. Mer utemat? Arbetsgivarna importerar arbetskraft.

            Det landar i att förslagen om sänkta ingångslöner emanerar från panik och ingen analys.

            Allmänt verkar det ju som om en del vill att landet skall backa i utvecklingsnivå. Annars skulle man väl söka utbilda nya upp till gymnasium åtminstone. Om, som GD för AMS menar, invandrarna skall fylla upp framtida gap i vård och skola kan man kanske fundera över om det är tillräckligt med enbart kunskaper i arabiska och 6 års grundskola. Vidare skulle man se till att skolan fungerar väl och effektivt för alla.
            Sovande folk!

  11. per - 6 mars, 2016

    vi ska se på dem som inte hittar ett jobb? Ska dessa solidariskt försörjas av oss med jobb så innebär höjda skatter och därmed sänkta löner efter skatt.
    De sänkta lönerna är redan här, i form av svartjobb, egenföretagare som måste jobba häcken av sig, anställda i detaljhandeln som bara får de timmar då de verkligen behövs,

    Håkan A Bengtsson blundar för verkligheten för att kunna försvara dem som redan är inne i systemen. Det är det som är kvar av S solidaritet, blunda, blunda hårt för dem som inte är inne.

    • /lasse - 6 mars, 2016

      Så är det, hela det politiska spelet runt dessa förmenta lönesänkningar som jag förmoderna att förespråkarna de ”liberala” menar ska dikteras av staten, (sic!), är charader och spel för galleriet från bägge sidor. Som du säger det är redan här.
      .
      De ny M med Borg sa att man värnade typ LAS, men det var eftersom man mycket väl visste att det sen länge i praktiken var överspelat och mest potemkinkuliss som vänstern och högern kan skenfäkta om i debattartiklar etc.
      Bedriver man en ekonomisk politik som syftar till att hålla en betydande andel i arbetslöshet så fungerar förstås sådant som ett visst anställningsskydd som ett visst värn för de som är inne och håller de utanför ute. Inte så att fler kommit in om det inte funnits men möjligen större rotation på dem utanför.
      .
      Som sagt den debatten vi nu ser är genomfalskt taskspel i den högre skolan.
      .

      • M - 6 mars, 2016

        Det år ingen arbetslöshet i den ursvenska befolkningen. Sänkta löner för invandrare med låg utbildning ökar efterfrågan på dem o minskar bidragen o ger därmed totalt ökad efterfrågan. Ingen fallacy of composition.
        Frågan är dock vilken lön som ger jobb, är produktiviteten rentav negativ??





Genom att posta din kommentar accepterar du våra regler för kommentarer.

En ny Samhallsklass

Blogg › De är 20 000 nu. Och de är på väg att bli fler. De packar din mat och städar flygplatser. De långsammaste är för länge sedan bortsållade. I en verksamhet med avkastningskrav kan det krävas att du jobbar 17-timmarspass. Välkommen till det nya Samhall. 938facebook: 875 twitter: 63

Hanna Cederin: Vänstern har svar på hedersförtrycket

Debatt › Bara en progressiv och antirasistisk vänster har trovärdighet i frågan om hur kvinnor som utstår våld i hederns namn ska ges stöd och möjlighet till ett fritt liv, skriver Hanna Cederin, Ung Vänster. 0Inga delningar

Uppluckrad migrationslag splittrar alliansen

Nyhet › Regeringen vill luckra upp den tuffa migrationspolitiken som slår hårt mot ensamkommande. Johanna Jönsson (C) ser det snarast som ett försök att tysta den massiva kritiken mot hur ensamkommande behandlas.  0Inga delningar

Rut-avdraget slår alla rekord

Nyhet › Halveringen av rut-avdraget har slagit hårt mot branschen, larmar Almega i dag. Men Skatteverkets siffror ger en annan bild. Aldrig någonsin har så många köpt rut-tjänster till så höga belopp av så många utförare under en oktobermånad. 0Inga delningar

Varför tillåts nazister marschera på våra gator?

Ledare › Det är hög tid att myndigheterna visar att de tar hotet från organisationer som Nordiska motståndsrörelsen på allvar.  0Inga delningar

Vårt gemensamma tillhör medborgarna – inte företagen

Ledare › Vem som ska bestämma och styra över välfärdens resurser är vår tids stora ideologiska konflikt.  0Inga delningar

95 procent av partibidragen till M och SD är hemliga

Nyhet › M och SD tog emot 18 respektive 19,5 miljoner i partibidrag förra året. Men 95 procent av bidragen redovisas i en klumpsumma – därmed går det inte att spåra var pengarna kommer ifrån. Nu föreslår en utredning skärpta krav.  0Inga delningar

Måste ta emot 39 nyanlända – per dag

Nyhet › Med två månader kvar har 67 av landets kommuner tagit emot hälften eller färre av de nyanlända som de ska enligt lag. Stockholms stad måste ta emot 39 nyanlända per dag för att hinna ikapp – en bra bit ifrån de två per dag man tagit emot hittills. 0Inga delningar

S-toppar ratar Moderaternas bud om vinster i välfärden

Nyhet › En uppgörelse med allianspartierna utan vinstbegränsningar är oacceptabelt, anser ledande socialdemokrater. »Jag ser gärna en överenskommelse som begränsar vinster, främst inom skolan«, säger Karin Wanngård, kommunalråd Stockholm. 0Inga delningar

Facken oense om vinster i välfärden

Nyhet › LO kan tänka sig vinstförbud i skolan medan Kommunal inte vill göra skillnad mellan olika välfärdstjänster. Samtidigt har de två lärarfacken vitt skilda åsikter i vinstfrågan.  0Inga delningar

Friskolor betydligt mer generösa med mattebetygen

Nyhet › Elever i fristående gymnasieskolor får oftare ett högre betyg än vad de presterat på nationella proven. Särskilt stora är skillnaderna i matematik, visar Dagens Arenas granskning. 0Inga delningar

Därför går det bra för Sveriges Trump

Blogg › Bert Karlsson använder också Trumps framgångsrecept. 0Inga delningar

Stockholmsalliansen slopar satsning på jämlik hälsa – inte kostnadseffektivt

Nyhet › För att råda bot på den ojämlika hälsan satsade landstingsalliansen på hälsomottagningar i socialt utsatta områden. Nu lägger man ner verksamheten. »Människor kommer inte få den vård de behöver«, varnar sjukgymnasten David Sweet. 0Inga delningar

Friskolejättarna har 20 procent fler elever per lärare

Nyhet › Den låga lärartätheten i fristående skolor drivs helt och hållet av de stora privata skolkoncernerna, visar Lärarförbundets beräkningar. »Genom att fylla på klassrummen uppstår vinsterna i friskolorna«, säger Johanna Jaara Åstrand. 0Inga delningar

Här är SD:s tio sjukaste motioner

Nyhet › Beslagta asylsökandes ägodelar, inskränk aborträtten och låt kungen dela ut medaljer till svenska hjältar. Här är tio av de sjukaste motionerna som Sverigedemokraterna lagt i år. 0Inga delningar

Vinster i välfärden

JonasVlachos

Skolforskare: Friskolor har starkare incitament att sätta högre betyg

Nyhet › Flera fristående gymnasieskolor ger systematiskt eleverna högre betyg i matematik jämfört med resultatet på nationella proven. »Den enklaste förklaringen är att friskolor har starkare incitament att sätta högre betyg«, säger skolforskaren Jonas Vlachos.  0Inga delningar

Bild: stock.xchng

Här fick 100 procent av eleverna högre betyg

Nyhet › Flera fristående gymnasieskolor ger varenda elev högre betyg i vissa matematikkurser jämfört med resultatet på nationella proven. En av dem är Thoren business school. »Eleverna är värda exakt det betyg de får«, säger rektor Catarina Altbom. 0Inga delningar

friskolor

Friskolor betydligt mer generösa med mattebetygen

Nyhet › Elever i fristående gymnasieskolor får oftare ett högre betyg än vad de presterat på nationella proven. Särskilt stora är skillnaderna i matematik, visar Dagens Arenas granskning. 0Inga delningar

95 miljarder gick till vinstdrivande välfärdsbolag
Seko Sthlm: LO måste stå fast vid att stoppa vinster i välfärden
 

MP-kongress 2016

Mårten Roslund

MP fortsatt splittrat i bostadspolitiken

Nyhet › »Migrationslagarna ska bli så kortvariga som möjligt. Då blir det väldigt motsägelsefullt att gå fram med hårdare regler för bostadsbyggande«, säger Grön Ungdoms språkrör Mårten Roslund.  2facebook: 2

Anders Wallner

Wallner gav känga till Eriksson

Nyhet › Den avgående partisekreteraren Anders Wallner hyllade Miljöpartiets öppenhet under sitt tal på kongressen – och gav en känga till tidigare språkröret Peter Eriksson. 4facebook: 4

mp kongress

Bra stämning på MP-kongress

Nyhet › Trots kris och avgående språkrör är stämningen god på Miljöpartiets kongress. Det tycker de ombud som Dagens Arena har pratat med. 47facebook: 47

»Krisen får inte definiera oss«
»Finns inget stöd för flyktingamnesti«
 

Dagens Arena i Strasbourg

shekarabi ulvskog

Ulvskog: Gör Shekarabi (S) till bostads- och samhällsbyggarminister

Nyhet › S-toppen Marita Ulvskog vill se en uppdaterad bostadsministerpost. Civilminister Ardalan Shekarabi är en kandidat. Dessutom ser hon utrymme för omgörning i utbildningsdepartementet. 40facebook: 40

Wikstrom eu liberlarerna

Hon ska ena Ungern och Sverige i flyktingfrågan

Intervju › Sist EU försökte få till stånd en gemensam flyktingpolitik tog det 13 år. Resultatet blev den i dag så kritiserade Dublinförordningen. Nu är åter det dags. Europaparlamentet har lagt makten i Cecilia Wikströms (L) händer. 55facebook: 55

marita jens

»Nya Dublinreglerna enbart kosmetika«

Nyhet › Den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet sågar EU-kommissionens förslag om nya asylregler – men ser potential i straffavgiften för de länder som vägrar ta emot flyktingar. 6facebook: 6

 

Arbetsmiljö

Foto: Mikael Gustavsen. Arbetsmiljöverket

Pausa lönefrågan, ta tag i lärarnas arbetsmiljö

Blogg › Arbetsmiljöverket bör hota skolor med vite när arbetsgivarna inte tar sitt arbetsmiljöansvar. 0Inga delningar

citatfacebook

Socialsekreterare hängs ut som pedofiler och barnkidnappare på nätet

Nyhet › Socialsekreterare hängs ut med namn och bild på Facebook och beskrivs som barnkidnappare, alkoholister och häxor. »Hur ska man våga arbeta i det här yrket om man blir uthängd som privatperson?«, säger Lena Säljö, socialtjänstchef.  317facebook: 317

Bild: Kartläggning socialsekreterare 2016, Akademikerförbundet SSR/Novus.

Hoten mot socialsekreterare ökar – men få hot anmäls

Nyhet › Var fjärde socialsekreterare har blivit utsatt för hot och våld i arbetet. Men endast en bråkdel anmäls. »Man tvingas lägga det som inträffat bakom sig«, säger Eva Karsten, Arbetsmiljöverket. 27facebook: 27

Vård och omsorg värst i klassen
»Skyddsombuden har tappat tilltron till Arbetsmiljöverket«
 

Tema: Stafettläkare

Foto: Flickr/ HCC Public Information Office

Trots varning om usla villkor – fler landsting anlitar Orange

Nyhet › »Om vi skulle hyra in en snickare skulle man ju inte ställt frågan om hur avtalet med deras arbetsgivare ser ut«, säger Fredrik Larsson (M), ordförande i landstingsstyrelsen i Värmland. 53facebook: 53

Bild: Flickr/ COD Newsroom

Vårdförbundet varnar: Undermåliga villkor för utländska hyrsjuksköterskor

Nyhet › Norge ratar bemanningsföretaget Orange. I Sverige kringgår företaget landstingens krav på kollektivavtalsenliga villkor – utländska hyrsjuksköterskor vittnar om lägre löner. 79facebook: 79

Bild: Flickr/ COD Newsroom

Hyrläkare vanligare i utsatta områden – vårdkvaliteten äventyras

Nyhet › Flera vårdcentraler i Stockholms län bemannas av hyrläkare i så hög utsträckning att vårdkvaliteten försämras. Samtliga ligger i utsatta områden med höga ohälsotal. 45facebook: 45

Civilministern: Landstingen bör ställa krav på bemanningsföretagen
Stafettläkarna även ett problem i storstadsregionerna
 

Redaktionen


Nina Brevinge

Pisa: Elever med utländsk bakgrund presterade bättre

Att antalet elever med utländsk bakgrund blivit fler har inte påverkat årets Pisa-resultat negativt jämfört med 2012... 0Inga delningar

Veckans graf: Nästan var femte pensionär under EU:s fattigdomsgräns

Stor brist på sjuksköterskor och lärare


Kent Källqvist

Palestina firar jul i terrorns skugga

I dag hade de tre vise männen inte kommit fram till Jesusbarnet i Betlehem. 0Inga delningar


Vesna Prekopic

Nu måste skolan prestera i jämlikhet

Dags att lägga Pisa-paniken åt sidan och börja jaga jämlikheten i skolan lika högljutt som man jagat elevernas resultat. 0Inga delningar

Överskatta inte Pisa

Ett år med andrum


livbeckstrom

Facktillhörighet ska inte avgöra rätt till heltid

Heltidsjobb saknar skydd i lagen, säger AD i en ny dom. Därmed kan arbetsgivarna strunta i turordningsreglerna när de hyvlar bort tid... 0Inga delningar


hannafinmo

Alliansens svek mot pensionerna

Tjänstepensionen är helt avgörande för att många människor ska få en pension som går att leva på... 0Inga delningar

Anställningsstöd är inte företagsstöd

Någon som är förvånad att mammor jobbar deltid?


Anna de Lima Fagerlind

Läkare kräver etisk analys av åldersbestämmande

Trots varningar och otillräckligt forskningsunderlag – Rättsmedicinalverket ska snart börja åldersbestämma ensamkommande... 17facebook: 17

Ramberg rasar mot skattetopparna: »Vänskapskorruption«

»Liberalernas förslag vore döden för taxi«


Kitty Ehn

Vad innebär det att vara värd för Nato?

Den 25 maj kommer riksdagen att rösta om värdlandsavtalet med militäralliansen Nato. Både kritiker och förespråkare menar att Sveriges säkerhet står på spel. 44facebook: 44

En hälsning betyder inte att du är islamist

Som om högern bryr sig om företag


Amanda Lindholm

Hård press på tjejjourer under julhelgerna

Socialtjänsten och andra samhällsfunktioner som vanligtvis finns för kvinnor och unga som utsätts för våld stängs under julhelgerna... 149facebook: 149

Regeringen tog bort Migrationsverkets ansvar för krisberedskap

Lagen om ID-kontrollen antogs


Fredrik Adolfsson

Förskolan på väg mot skilda världar

I en ny rapport om förskolan framkommer skillnader mellan privata utförare och kommunala. ”Vi är på väg mot skilda världar” säger Annelie Nordström, ordförande för fackförbundet Kommunal som har gjort undersökningen... 20twitter: 20

”Det är Moderaterna som har problem att finansiera budgeten”

Vårdval Stockholm ökar klasskillnaderna

  • Arena_banner_nyhetsbrev
    pengaropolitik
    annons_julkap_2016