Skarpare styrning behövs för bättre kvalitet och fördelning av välfärdstjänster, skriver Sören Häggroth och Monika Arvidsson.

Kvalitet i välfärdstjänster handlar om att anpassa tjänsterna till brukarnas behov. Möjligheterna till individuella val har sällan någon avgörande betydelse för tjänsternas kvalitet och kostnader, det visar olika studier. I en ny rapport, Kvalitet och valmöjligheter – på lika villkor, utvecklas en modell för hur kvaliteten inom skola, vård och omsorg kan stärkas.

Kraven på ett effektivt resursutnyttjande kommer att öka kraftigt under de kommande decennierna, då allt fler blir äldre. Vi måste hitta nya och mer resurssnåla vägar för att öka kvaliteten i välfärdstjänsterna.

Den offentliga verksamheten ska i första hand fördela grundläggande välfärdstjänster efter behov. Att alltför ensidigt fokusera på valfrihet leder till att andra väsentliga faktorer i utformningen av välfärdstjänsterna få stryka på foten. Det är bra med individuella valmöjligheter. Men diskussionen måste också handla om hur valmöjligheterna ska ges en reell innebörd för dem som ska göra val.

I Stockholms kommun kan den som är berättigad till hemtjänst välja mellan 234 av kommunen godkända utförare. I valet av skola finns det 187 gymnasier i Stockholms-regionen att välja mellan. I vilken utsträckning bidrar det fria valet i dessa två exempel till ökad kvalitet?  Svaret är inte givet.

Kvalitetsförstärkningar inom förskolan handlar om att öka andelen förskollärare genom fler utbildningsplatser och bättre möjligheter till vidareutbildning. Att öka andelen heltidstjänster med konkurrenskraftiga löner skulle minska personalomsättningen. Mindre barngrupper och gynnsam ställning för ideella alternativ vid upphandlingar, är andra exempel på åtgärder som kan stärka kvaliteten.

Viktiga förutsättningar för kvalitet i skolan är klasstorlek, kompetens, pedagogiska metoder, stöd för elever med särskilda behov och läxläsning. Här behövs också modeller för resursfördelning som tar hänsyn till skolkostnader beroende på socioekonomiska skillnader mellan bostadsområden.

För de flesta äldre inom äldreomsorgen är det viktigare att få sin röst hörd än att välja någon annan utförare. Forskningen om äldre visar att kontinuitet är en central aspekt av omsorgskvalitet och att personaltäthet är den viktigaste förutsättningen för god äldreomsorg. Ett stort antal internationella studier har funnit att personaltätheten är lägre i äldreboenden som drivs som vinstsyftande verksamheter än i icke vinstsyftande regi.

Kvalitetsuppföljningen överlåts ibland till den enskilde brukaren, genom att dessa har rätt att välja bort utförare. Men det räcker inte alltid. Kommunen och de statliga tillsynsorganen måste också ta sitt ansvar.

Yrkesgruppernas värderingar stämmer inte alltid med de värderingar som medborgaren/brukaren lägger in i kvalitetsbegreppet. Det är därför väsentligt att båda perspektiven ges ett utrymme när kvaliteten ska mätas och utvärderas.

Hög kvalitet och effektivitet i resursutnyttjandet har alltid varit vägledande för arbetet med att bygga ut välfärdssystemet i vårt land. Det är dags att förbättra det som vi ser inte fungerar i välfärden. Styrmodellen för verksamheterna inom välfärdens område bör göras om för att höja kostnadseffektiviteten och för att säkra hög kvalitet och tjänster efter behov.

Det är bra att individerna har valmöjligheter, men kvaliteten i välfärden bör också säkerställas genom politiska beslut och samverkan mellan brukarna och de professionella utövarna.

Sören Häggroth, f d statssekreterare med ansvar för kommunal ekonomi och bostadspolitik, författare av rapporten Kvalitet och valmöjligheter – på lika villkor (utgiven av  Arbetarrörelsens Tankesmedja).

Monika Arvidsson, utredningschef, Arbetarrörelsens Tankesmedja.