Danmark går till val 15 september. Det mesta tyder på en socialdemokratisk valseger.

I det danska politiska systemet är det val vart fjärde år, men det är upp till statsministern att bestämma valdagen. Utlysande av val sker 20 dagar i förväg. Klockan 11 i förmiddags steg ledaren för borgerliga Venstre, regeringschef Lars Løkke Rasmussen, ut framför sommarresidenset Marienborg. Danmark går till val torsdagen den 15 september.

Från ett blåsigt podium redogjorde Rasmussen inledningsvis för världsläget. Det verkade som om han gjorde sitt bästa för att efterlikna den svenske finansministern Anders Borg (M). Ekonomin är i gungning, Danmark är ett litet land, vi ska värna vår välfärd. Ordet ”ansvar” yttrades, i olika varianter, ett flertal gånger. Sen började den danska valrörelsen: Statsministern utlyste val till den 15 september.

Spekulationerna kring när Rasmussen ska utlysa val har pågått sedan i vintras. Han har varit pressad av att den danska ekonomin inte går bra, utan krymper. Budgetunderskottet ökar, konsumtionen backar och den fastighetskris som har plågat finanssektorn och hushållen sedan 2008 släpper inte taget. Något mer optimalt läge att utlysa val har inte uppenbarat sig, och då var i dag lika bra eller dålig som någon annan dag.
– Rasmussen har sett desperat ut under en tid. Den politiska oppositionen har plockat poäng på att säga att landet inte bara är i en ekonomisk kris, utan att vi också har en ledarskapskris, säger Jens Jonatan Steen, analyschef vid danska tankesmedjan Cevea.

Rasmussen har mycket att bevisa. Han aldrig vunnit ett val själv – statsministerposten blev hans när företrädaren Anders Fogh Rasmussen lämnade dansk politik i april 2009, för att ta över som generalsekreterare för Nato. Samtidigt har oppositionsledaren, socialdemokraten Helle Thorning-Schmidt, medvind.
– Thorning-Schmidt är statsminister om tre veckor, det är inte mycket att orda om. De flesta väljarna har redan bestämt sig, säger Steen.

Steen påpekar att ledarna för både Dansk Folkeparti och Socialistik Folkeparti redan förutsagt att valrörelsen kommer att handla om ekonomi. Det är ett tecken på att det sannolikt blir så, eftersom inget av de två partierna i vanliga fall brukar ge sig in i den ekonomiska debatten. Det talar mot Rasmussen, som har lågt förtroende bland väljarna i ekonomiska frågor.
– Rasmussen har vid upprepade tillfällen nekat till behov av stimulanspaket för den danska ekonomin och har ett tiotal gånger förkunnat att ”den danska krisen är över”. Bara för att gång på gång motbevisas av nya siffror, säger Kristian Madsen, ledarskribent på danska tidningen Politiken.

– Om Rasmussen trots allt lyckas vinna valet skulle det vara dansk politisk historia. Och även om han vinner måste han hantera ett skakigare parlamentariskt läge. Liberal Alliance, ett libertarianskt parti, kan växa. Dessutom knakar samarbetet med Dansk Folkeparti i fogarna. Det är en bakomliggande orsak till att Rasmussen utlyst val. Helst skulle han förstås slippa en valrörelse helt och hållet, men val måste hållas senast i november, säger Madsen.

Enigt Madsen pekar allt på en seger för Thorning-Schmidt, men väljarna är mer missnöjda med regeringen än inspirerade av oppositionen. Det behöver dock inte vara en nackdel. Med lägre ställda förväntningar har Thorning-Schmidt större möjligheter att överraska som statsminister, menar Madsen.
– En intressant faktor är att invandringsfrågan är helt frånvarande. De tre senaste valen handlade nästan bara om invandringspolitik, nu är det ekonomi väljarna bryr sig om.