Aktiebolag som driver skolor bör regleras. Det menar Jonas Vlachos, en av författarna bakom SNS-antologin ”Konkurrensens konsekvenser”.
Det har gått två månader sedan stormen blåste som hårdast kring Studieförbundet för Näringsliv och Samhälle (SNS). Efter att författarna till antologin ”Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd?”, utgiven av SNS, påpekade att kunskapsläget om för- och nackdelar med privat välfärd är begränsat, ansattes författarna och SNS från alla möjliga håll.
Sedan dess har Laura Hartman, redaktör för den mycket omdebatterade antologin, tagit anställning hos Försäkringskassan. SNS vd Anders Vredin lämnade även han SNS. Nu finns hans namn med i spekulationerna om vilka som ska utnämnas till nya riksbanksdirektörer, när några platser uppstår vid årsskiftet.
”Konkurrensens konsekvenser” däremot, finns kvar hos SNS och har tryckts i en andra upplaga. I förmiddags arrangerades det första av en rad seminarier med utgångspunkt i antologin.
Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, höll ett anförande utifrån sitt kapitel i antologin: ”Friskolor i förändring”.
Vlachos pekade på att det svenska friskolesystemet i hög grad är radikalt, i jämförelse med andra länder. Radikalt så till vida att regleringen av vilka aktörer som får starta och driva friskolor är mycket begränsad. I Sverige är 90 procent av gymnasiefriskolorna ägda av aktiebolag, något Vlachos menade inte var det politikerna föreställde sig när friskolereformen klubbades igenom för två decennier sedan.
Enligt Vlachos presterar grundskoleelever i kommunala skolor och friskolor likvärdiga resultat. Eleverna i den kommunala grundskolan klarar sig däremot något bättre när de kommer till gymnasiet. Men på systemnivå har friskolereformen också haft negativa konsekvenser för grundskolan som helhet: Betygsinflationen har ökat, segregationen har ökat och kostnaderna för kommunerna har ökat.
Kostnadsökning för kommuner kommer av bland annat att högpresterande – och därmed billigare – elever går till friskolor, vilket lämnar kommunen att utbilda de mer resurskrävande grupperna.
Samtidigt som ägandet av friskolor är relativt oreglerat, är den pedagogiska verksamheten enligt Vlachos inte sällan detaljreglerad från central nivå, något han menade är opraktiskt, då ”kvalitet inte kan detaljregleras fram”.
I stället efterlyste han en diskussion kring det omvända: Mer frihet till pedagogerna, tydligare regleringar av ägandet och driften. Dagens friskolesystem, menade Vlachos, ger konkurrensfördelar till redovisnings- och skattelagstiftningsexperter.
Vlachos analys stod inte oemotsagd på SNS-seminariet. Gunvor Engström, ordförande för Friskolornas riksförbund, menade att hög kvalitet i friskolor gör att deras vinst ökar, i och med att fler elever söker sig till skolor med gott rykte. Henrik Jordahl, docent vid Institutet för näringslivsforskning, betonade även han friskolornas inneboende intresse att leverera kvalitet, så det på sikt ökar vinsten.
Inga kommentarer ännu