Förslaget om begränsning av vinster i välfärden som LO på tisdagen lade fram bär med sig en bestämd doft av kompromiss. Å ena sidan säger man sig tydligt ha satt ner foten om att vinster i välfärden nu ska begränsas. Å den andra lämnar man det upp till kommunerna själva att besluta i vilken mån vinsterna ska begränsas.

Förslaget är utformat så att kommuner som inte vill använda sig av den föreslagna modellen för samhällsbolag ska kunna göra undantag – och att detta undantag ska motiveras skriftligt. Exempelvis ska borgerligt styrda Nacka kommun, om man nu vill ha den ”valfrihet” man säger sig vilja ha, skriftligt meddela invånarna att det ska vara fritt fram för bolagen som är verksamma i kommunen att göra ett vinstuttag på 15 procent.

Med en sådan utformning tänker sig LO att pressen ska öka på kommunerna att begränsa vinsterna. Valet av en dispositiv utformning, där det blir upp till kommunerna att fatta beslutet, är också logisk om man följer Kommunals ordförande Annelie Nordströms resonemang: tycker man inte att det är rimligt att regeringen tvingar på kommunerna lov, kan man heller inte tycka att det är rimligt att man tvingar på kommunerna annan lagstiftning.

På sätt och vis är det sympatiskt. Man bollar tillbaka beslutet om vinstbegränsningar till politikerna. Många kommunpolitiker har nog suttit bekvämt i vissheten om att de brister som man kan hitta hos det lokala äldreboendet kan skyllas på en privat aktör.

När ansvaret flyttas tillbaka på kommuner och landsting innebär det samtidigt att fokus riktas mot vad som utgör en god kvalitet i välfärden. Det kostar att låta fyra sköterskor jobba natt på ett demensboende i stället för två. De lokalpolitiker som vill ta ansvar för en gemensam välfärd kommer i framtiden att behöva höja skatterna. För den vänsterinriktade borde det inte vara svårt att ställa upp på – men också bland socialdemokrater tycks en stark ovilja finnas att höja siffran på skattsedeln.

Men med LO:s förslag förblir Sverige sannolikt också i fortsättningen det land i världen som minst reglerar vinstuttag i välfärden. Trots att vinster i välfärden ifrågasätts långt in i de borgerliga leden tycks inte ens de fackliga företrädarna vara villiga att löpa linan ut. Kommer LO:s medlemmar att acceptera det?