Krönika Tillväxten blir lägre när företagen har för stor lönesättarmakt.
I valrörelsen handlar debatten mycket om hur den ekonomiska tillväxten ska öka. Det är positivt, men de växande resurserna som tillväxten skapar förutsätter en klok politik.
I det avseendet finns det i valdebatten en del övrigt att önska. Vi vet att de senaste decenniernas fokus på kraftigt sänkta kapitalskatter, urholkade välfärdsystem, en offentlig sektor på ständig svältkur, en underfinansierad högre utbildning, en obefintlig yrkesutbildning, avdrag för ROT och RUT och snabbt växande inkomstskillnader inte har fallit väl ut. Det som utlovades har inte infriats.
Att fokusera tillväxtpolitiken på att ta ytterligare steg i den här riktningen kommer därför att misslyckas. De positiva ekonomiska effekterna kommer att utebli, men livschanserna för utsatta grupper kommer att begränsas ytterligare, vilket i sin förlängning kommer att sänka tillväxten.
Utmanas av internationell forskning
De här stegen utmanas även av internationell forskning. Det ser vi i den forskning som visar att den här politiska inriktningen är en förklaring till högerpopulismens framväxt. Detta har inte bara lett till en auktoritär och xenofobisk utveckling runt om i västvärlden, utan även till ett populistiskt och tillväxthämmande politiskt klimat. Att marknadsliberalismen har banat väg för högerpopulismen är för många svårt att acceptera.
Ett annat exempel är den forskning som visar att ett byte till en VD med en företagsekonomisk utbildning från en handelshögskola leder till att löneandelen i företaget minskar – utan att tillväxt eller produktivitet förbättras. Detta fokus på aktieägarvärde och minskade lönekostnader leder alltså till att anställda och samhälle blir förlorare. Den här effekten förklaras av utbildningen, inte av att VD:n började utbildningen med en viss uppsättning värderingar.
Det här sambandet är starkare när företag har så kallad lönesättarmakt. Det betyder att företag har en så stark ställning på marknaden att de kan sätta de anställdas löner under värdet på deras bidrag till verksamheten. Forskning visar, som ett tredje exempel, att den här makten är vanligt förekommande i västvärlden och att den försämrar tillväxten. Minskad lönesättarmakt kan således vara en klok politik som gynnar samhällsintresset.
En förklaring till låg tillväxt
Ett sätt att begränsa den här makten är, förutom infrastrukturinvesteringar och kompetensutveckling, att minska användningen av konkurrensklausuler – förbudet för löntagare att konkurrera med sin tidigare arbetsgivare efter att anställningen har upphört. Användningen av de här klausulerna har ökat i västvärlden och ses som en förklaring till den svaga tillväxten. Skälet är att de minskar rörligheten på arbetsmarknaden.
Samtidigt har företag ett legitimt intresse av att inte sprida företagshemligheter till utomstående. Den här balansen är delikat, men ny forskning visar att Sverige är det OECD-land där arbetsgivarna rapporterar den högsta andelen anställda som binds av en konkurrensklausul (40 %).
Forskarna menar att klausulerna används för många fler yrkesgrupper än vad som var avsikten. Därutöver är klausulerna ofta alltför långtgående och en stor majoritet av dem bedöms av arbetsgivarna inte klara en rättslig prövning. Effekten av detta är att klausulerna håller tillbaka innovationskraft och produktivitet. Att förändra balansen mellan företags- och samhällsintresset kan, i likhet med vad som nu händer i andra länder, i detta fall vara tillväxtdrivande.
Förbättrad livskvalitet
Ett sista exempel rör forskningen om subjektivt välbefinnande. En klok tillväxtpolitik förutsätter inte bara en diskussion om hur den förda politiken påverkar olika grupper ekonomiskt, utan den bör även bidra till förbättrad livskvalitet. I det avseendet vet vi att tillväxt inte automatiskt leder till förbättrad livskvalitet. Tre tydliga exempel är Tyskland, USA och Storbritannien. Detta är länder som ligger på ungefär samma ekonomiska nivå som Sverige, men som ligger avsevärt lägre när det kommer till subjektivt välbefinnande. USA:s ranking på 29:e plats i världen ska jämföras med Sveriges på femte.
Relaterat till detta bör även nämnas den forskning som visar att ett högt välbefinnande i arbetet gynnar tillväxten. En god och utvecklande arbetsmiljö är något som är lönsamt för företagen och som med sina betydande spridningseffekter gynnar samhället i sin helhet.
Gamla hjulspår
De här fyra exemplen visar att svensk tillväxtdebatt trampar runt i gamla hjulspår. Vad vi behöver i valrörelsen är mindre av inhemsk navelskådning och mer av internationell nyfikenhet. Vi behöver mindre av gammal skåpmat som vi vet inte fungerar och vi behöver mer av en helhetssyn – både vad gäller tillväxtpolitikens effekter för olika grupper och om den förda politiken gynnar livskvaliteten.
Som väljare är vi förtjänta av att valrörelsen i högre grad präglas av en mer långsiktig tillväxtdebatt som resonerar i både tre och fyra led. En debatt som inte domineras av innehållssvag retorik och motbevisade löften, utan av reformer som tar sin utgångspunkt i hur olika delar av samhällsbygget kompletterar varandra – systemrationaliteten – och därmed bidrar till högre tillväxt och livskvalitet samtidigt som livschanserna fördelas mer jämlikt.
En förutsättning för att komma dit är att partierna klarar av att sortera i och diskutera vad som är företagsintresse och vad som är samhällsintresse. Om vi inte når dit är risken uppenbar att tron på den ekonomiska tillväxten som sådan tar långsiktig skada – till förfång för Sveriges fortsatta välståndsutveckling.
Daniel Lind
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
