Jag har blivit uppmanad att i morgon sluta upp på Sergels Torg för att “hylla de återvändande”. De återvändande är i det här sammanhanget de svenska medborgare som greps i samband med bordningen av Ship to Gaza-konvojen. Vissa går så långt som att kalla dem hjältar.

Man kan tycka olika om konvojen i sig, men jag har svårt att förstå hur man så fort går från att diskutera händelsen och efterspelet till att kalla de svenska medborgare som deltagit i aktionen för hjältar – och ställa hyllandet av dem i fokus. Det känns som om jag är bjuden på någon slags fest.

Det känns inte som om det som hänt är något att fira. När jag i morse såg av bilden på några av aktivisterna (och Carl Bildt) i dagens Expressen kändes allt ännu konstigare. (Nu kan en bild alltid vinklas, med någon måtta får det väl vara.) Det får mig att undra vad allt det här handlar om.