Dagens Arena har nu fått ett svar från Cherine Khalil, pressekreterare till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M). Så här skriver hon:

Det här fakta:
1. Jämfört med december 2011 och samma månad 2006 så har antalet sysselsatta ökat med 194 000 personer, enligt SCB AKU. Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström sa i programmet att sysselsättningen har ökat med nära 200 000 personer. Arbetsmarknadsministern nämnde inte ordet “sysselsättningsgrad” såsom ni beskriver i er text och därför blir det givetvis märkligt att ni hänvisar till att siffrorna skulle vara felaktiga för att ni väljer att använda ett annat begrepp.

Dagens Arena nämner en siffra och stöder sig på en jämförelse augusti 2006 jämfört med december 2011. Det vill säga, i artikeln görs inte en rak jämförelse. Det är inte statistiskt korrekt att göra en sådan jämförelse utan säsongsrensning.

2. Det finns flera sätt att titta på utanförskapets beståndsdelar. Ett sätt är att titta på antal personer i bidrags-ersättningssystemen. Där räknar man s.k. helårsekvivalenter (helårspersoner). Vi ser 165 000 färre helårspersoner i ersättningssystemen om man jämför 2006 med 2010, enligt SCB.

Svar från Dagens Arena…

1. Siffrorna om antalet sysselsatta i augusti 2006 är hämtade från en granskning av regeringens jobbpolitik som Svenska Dagbladet gjorde i höstas (själva tabellen om antalet sysselsatta finns ej med i nätversionen). Den borgerliga alliansen vann valet i september 2006. Augusti är följaktligen den månad som föregick den borgerliga valvinsten.

Det är riktigt att siffrorna ser annorlunda ut om man jämför december 2006 – i stället för augusti 2006 – med december 2011. I nyhetstexten är vi dock helt öppna med vilka månader vi jämfört mellan.

Huvudbudskapet i vår granskning är att talet om antalet sysselsatta är ointressant. Befolkningen växer kontinuerligt, och därför är andelen sysselsatta det som är relevant. Där har en försämring skett sedan regeringen tillträdde.

2. Utanförskap är ett omtvistat begrepp. Låt oss understryka att SCB i sin statistik inte mäter ”utanförskap”. Vad SCB gör är att de tar fram ett underlag till regeringsdepartementen över vad som kallas ”helårsekvivalenter” – men det är först med regeringens ord som dessa förvandlas till personer i ”utanförskap”.

Att räkna helårsekvivalenter är problematiskt eftersom det innebär att alla som någon gång under året har gått på exempelvis sjukpenning eller a-kassa räknas in i den statistiken. Oavsett om det har varit fråga om en månads arbetslöshet eller sjukskrivning kommer man att räknas in som en del av en helårsekvivalent. Många av de personer som räknas in i statistiken är alltså tillbaka på arbetet, och säger i själva verket mycket lite om de som på lång sikt riskerar att stå utanför arbetsmarknaden.

Statistiken skulle i så fall snarare kunna sägas visa på ”innanförskap”, något som lyftes fram i rapporten ”Innanför utanförskapet” av Arbetarrörelsens Tankesmedja. De som räknas in i statistiken för helårsekvivalenter är de som har tillgång till – är ”inne i” – trygghetssystemen i samhället.

För den som vill läsa mer om varför regeringens användande av ”utanförskap” är problematiskt rekommenderas läsning av artikeln ”In i utanförskapet” som tidigare har publicerats i tidningen Arena.