De senaste dagarna har i tur och ordning Adam Cwejman (Timbro), Aron Modig (KDU) och Erik Helmerson (DN Ledare) rasat mot en krönika av Andres Lokko (SvD Kultur).

Högerindignationen går ut på att man menar att Andres Lokko ”visar förakt för de som dödades” under kravallerna i London, att han ”på fullaste allvar jämför demokratin Storbritannien med semidiktaturen Ryssland” och att han är en ”nyttig idiot” vars text ”ingen är mer tacksam för än den ryska regimen”. Det vore lätt att tro att Andres Lokko skrivit något annat än den här texten när man ser reaktionerna.

För vad Lokko gör är inte att ursäkta vad som händer i Ryssland. Tror man det brister läsförståelsen, eller så missförstår man medvetet. Det han gör är att först peka på hur den ryska demokratin gått sönder och blivit något annat. I Ryssland är Pussy Riot-domen bara ett av många exempel på att man rör sig allt längre bort från det vi kallar demokrati och yttrandefrihet.

Det han gör är att visa på att samma sprickor finns i ”våra” demokratier och exemplifierar med en absurt hård dom som gav fyra års fängelse för att ha uppmuntrat uppvigling via en facebookgrupp. En dom som blir extra problematisk i ljuset av att premiärminister David Cameron själv i det närmaste uppviglade det brittiska rättssystemet och uppmuntrade så hårda straff som möjligt.

Man kan invända mot Lokkos krönika och säga: Det är för tidigt att sätta i större sammanhang och kontext, nu ska vi fokusera på Pussy Riot och Ryssland. Men det är inte vad högerdebattörerna gör, så det kan inte heller vara deras poäng. De fokuserar enbart på Lokko och parallellen han drar. Så det kan inte vara att de tycker att det är “too soon”.

Nej, det handlar i så fall snarare om att de tycker att man ska stå upp för våra demokratier och inte jämföra dem med den havererade ryska. Jag har otroligt svårt att köpa den argumentationen. För står man upp för demokratier när de beter sig djupt odemokratiskt bidrar man snarare till dess förfall än dess vitalitet. Och det är knappast Putin och den ryska regimen som då är den stora förloraren.