Heléne Fritzon och Johan Danielsson

debatt Fel utformad utgör en europeisk minimilönelagstiftning ett reellt hot mot den svenska kollektivavtalsmodellen. Vi socialdemokrater arbetar för att den svenska modellen ska skyddas samtidigt som låglönekonkurrensen inom EU bekämpas, skriver Heléne Fritzon och Johan Danielsson.

En diskussion om gemensamma EU-regler kring minimilöner har varit på tapeten i decennier. Sverige har alltid hävdat att EU inte har kompetens att lagstifta om lön. Först när Storbritannien lämnade unionen och Tyskland lagstiftade om egna minimilöner öppnades dörren för det direktivförslag som EU-kommissionen presenterade i höstas.

Både fack och arbetsgivare varnade tidigt för att den svenska kollektivavtalsmodellen hotas av kommissionens förslag. Nyligen släppte också Arena Idé en rapport med konkreta exempel på konsekvenser som direktivet skulle kunna få för den svenska modellen.

Nu finns dock en majoritet i både Europaparlamentet och till synes även bland Europas medlemsländer för en europeisk lagstiftning om minimilöner. Tåget har börjat rulla. Sitter vi kvar på perrongen och tjurar har vi ingen möjlighet att skydda vår modell. Därför har vi Socialdemokrater från början varit tydliga; vi kommer arbeta dag och natt tills dess att vi samlar en majoritet för en lösning, helst i form av ett tydligt undantag för Sverige.

Ska man vara seriös i sitt försvar av den svenska modellen måste man också visa intresse för att bekämpa låglönekonkurrensen på EU:s arbetsmarknad.

Det går att förstå tanken bakom minimilöneförslaget. Antalet människor som arbetar heltid och ändock lever i fattigdom är växande i Europa. I Lettland är minimilönen motsvarande 4300 kronor i månaden, i Polen 6100 kronor. Två timmar med bil från Wien ligger länder där minimilönen är under hälften av Österrikes.

Det är mot den bakgrunden som många politiker och fackförbund vill se en anständig minimilönenivå, som även kan utgöra ett golv i den låglönekonkurrens som hotar Europas välstånd, konkurrenskraft och sociala sammanhållning.

Samtidigt som vi måste respektera våra europeiska grannländers bedömning att EU-direktivet vore bra för dem förväntar vi oss deras respekt när vi säger att kommissionens förslag inte är bra för Sverige.

Målmedvetet försöker vi därför bygga en majoritet i Europaparlamentet för en lösning där lagstiftningen kan antas men med ett tydligt undantag för vår svenska modell.

Vi socialdemokrater har lagt över 50 ändringsförslag i det ansvariga utskottet i Europaparlamentet. Det handlar om att både mjuka upp direktivet och på olika sätt helt undanta Sverige. Vi har också garderat oss genom att lägga in ett förslag om att helt förkasta direktivförslaget utifall Sverige inte får ett undantag.

Borgerliga politiker lägger dock en avsevärd energi på en hemmasnickrad debatt med det enda syftet att underminera Stefan Löfven och Socialdemokraterna. Istället för att samarbeta om att lösa sakfrågan vill man plocka billiga politiska poänger genom att påstå att förslaget om minimilöner är en konsekvens av det sociala toppmötet i Göteborg 2017 och regeringens stöd till den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Det är en rökridå.

Ska man vara seriös i sitt försvar av den svenska modellen måste man också visa intresse för att bekämpa låglönekonkurrensen på EU:s arbetsmarknad. Detta vägrar borgerliga politiker konsekvent att göra.

Även nationellt är agendan en annan. Vi ser det i hoten mot skyddsombuden, försvagad a-kassa och försämringar av anställningsskyddet.

Det är vi socialdemokrater som står upp för den svenska modellen.

 

Heléne Fritzon (S), delegationsledare och Europaparlamentariker

Johan Danielsson (S), Europaparlamentariker