Medier Jämlikhet och gemenskap är de viktigaste skälen

Att alla, oavsett ekonomiska förutsättningar och var i landet man bor, får tillgång till en bredd av nyheter och underhållning är värt att försvara. Där hittar man grunderna till varför public service är så viktigt.

I februari förra året tillsattes en parlamentarisk kommitté – Långsiktiga villkor för ett hållfast och oberoende public service – med uppdraget att lämna förslag på hur public service-uppdraget ska regleras och vad som ska ingå i uppdraget de kommande åtta åren. Kommittén har rönt uppmärksamhet då framförallt Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna i politiska utspel uttryckt en vilja att public service-uppdraget ska smalnas av.

Det riskerar att leda till att kapital i huvudsak allokeras till kommersiellt gångbar produktion och nyhetsbevakning

Som svar på de politiska utspelen har Föreningen Oberoende Public Service parallellt med den parlamentariska kommittén genomfört en egen utredning om Sveriges public service. Deras arbete har nu resulterat i en bok, I allmänhetens tjänst, och en rapport, Viktigare än någonsin, med förslag på hur public service kan bli ännu starkare i framtiden.

Rapporten lägger fram flera skäl till varför vi behöver ett brett public service. Till de viktigare skälen hör dels ansvaret för lokal nyhetsbevakning med granskande journalistik i hela landet, dels public service som en viktig aktör för svensk medieproduktion när mediemarknaden blir allt mer globaliserad och koncentrerad till ett fåtal aktörer, samt public service ansvar inom beredskap och säkerhet, där ett starkt public service i fredstid lägger grunden för public service roll vid höjd beredskap.

Det som möjligtvis kunde lyfts mer i rapporten är betydelsen av att public service faktiskt är tillgängligt för alla i Sverige, oavsett inkomst. Alla i Sverige får genom SVT, SR och UR fri tillgång till nyheter, kultur och sportsändningar av hög kvalitet. På så sätt är public service oerhört viktig ur jämlikhetssynpunkt.

Alternativet är att var och en ska betala för den media de önskar. Det riskerar att leda till att kapital i huvudsak allokeras till kommersiellt gångbar produktion och nyhetsbevakning, vilket ger ett smalare utbud. Men det starkaste skälet mot en sådan lösning är att det skulle innebära att människor med låga inkomster får sämre tillgång till nyheter, sport och kultur. Med ett sådant system riskerar inkomstskillnader att växa till kunskapsklyftor och ett mer splittrat samhälle.

Det är fantastiskt att hela svenska folket, genom public service, fritt erbjuds ett så brett utbud av nyheter och underhållning. Det är värt att försvara.