Bild: Cecilia Garme/makthavare.se

Möjligheterna för facket att med hjälp av stridsåtgärder begränsa lönedumpning minskas avsevärt. Diskriminering av utländsk arbetskraft legaliseras. De slutsatserna är oundvikliga följder av regeringens förslag till lagstiftning efter EG-domstolens utslag i Vaxholmsmålet.

På pappret ser arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorins nya lag rätt oskyldig ut. Fackets konflikträtt mot utländska avtal gäller fortfarande, men bara om miniminivåerna inte följs. Men facket kan inte ta konflikt om bättre villkor och det är ju själva meningen med föreningen.

Och hur ska man kunna bevisa att sämre löner gäller än de som står i de avtal som arbetsgivarna visar upp? Var och en som har slutat tro på jultomten vet att det är regel snarare än undantag att firmor har med sig två uppsättningar avtal, ett att visa utåt, medan det andra är det som faktiskt gäller. Byggnadsarbetarna i Vaxholm hade 80 kronor i timmen officiellt, men fick i verkligheten bara 35 kronor i timmen.

Littorin beklagade i torsdags att staten blandar sig i, men sa att "vi var tvungna". Det är skitsnack. Runtomkring i Europa pågår lönedumpning. Både i den tyska och i den holländska regeringen har det funnits röster som har velat ha en diskussion om hur utvecklingen ska kunna ledas in i socialt acceptabla former. Socialdemokraternas Mona Sahlin ville förra året inför det svenska ordförandeåret att regeringen Reinfeldt skulle driva frågan om att skriva om EU:s utstationeringsdirektiv, men fick nej av den lyssnande statsministern.

Hon fick nej därför att lönenedpressning ingår i högerregeringens långsiktiga strategi. Genom kraftigt sänkt a-kassa ska arbetslösa tvingas ta jobb till reservationslöner, det vill säga lägre löner än arbetslösa normalt skulle acceptera. Skattesubventionerade städ- och pigjobb ska ge en lukrativ marknad för jobb som den anställda knappt kan försörja sig på. I detta mönster ingår på ett självklart sätt de fantastiska kryphål som nu med Lex Littorin öppnas för underbudskonkurrens mellan arbetare från olika länder.

Det är brist på konkurrens som har skapat ett alltför högt löneläge i Sverige. Så lät Fredrik Reinfeldts första kommentar i SVT:s Rapport sedan Vaxholmskonflikten brutit ut hösten 2004. Då sa han vad han och hans parti egentligen tycker. Sedan gick en tid och då skulle Moderaterna vara "kollektivavtalskramare" och "det nya arbetarpartiet".

Sven-Otto Littorin kanske kan förtrolla någon när han nu beklagar det statliga inhoppet och vippar med sitt nya bockskägg. Men oss lurar han inte.