Denna, de förgångna gärningarnas och kopplingarnas vecka, måste det sägas först: Jesper Strömbäck, känd medieforskare, var en gång i tiden ledarskribent på liberala Sundsvalls Tidning och ombudsman på Folkpartiets ungdomsförbund. Med det utrett: Jesper Strömbäck säger att det här valet inte har handlat om politikens sakfrågor och att just därför har den borgerliga alliansen gynnats oproportionerligt mycket på bekostnad av de rödgröna.

Det är därför den här valrörelsen är så trist, så trist. Politiken som försvann från dagordningen. Medierna som har rapporterat om valet som vore det en fotbollsmatch. Djupet har fått stå tillbaka. I stället: vem ser ut att vinna just nu, vem springer mot mål? De verkliga skillnaderna på lång sikt har inte rapporterats eller analyserats. I stället: vilket block har dagens största plånbok?

Det är billigt och det är enkelt och det fördummar politiken. Generösast vinner. I sin iver att nå ut via medierna har partierna och blocken hängt med i den enkla logiken. Alliansen för att de – som professor Strömbäck påpekar – uppenbarligen ökar sina chanser att vinna val på dumheten. De rödgröna för att de inser att den som i ett sådant läge pratar om mer abstrakta och långsiktiga värden som jämlikhet eller rättvisa har det mycket svårare.

Det är knappast väljarna som tjänar på detta dribblande med siffror och opinionsmätningar, som de flesta medier nu ägnar sig åt. Vi får i stället se den framtid som står på spel handla om hundralappar i nuet. Det är inte heller de politiska partierna som tjänar på det. Som fundamentala delar av demokratin göder de ett klimat där de underkänner politikens verkliga kraft och därmed sig själva.

Det som har eldat på detta fördummande politiska samtal vi nu tvingas lyssna till är den olyckliga symbios mellan medier som helt har övergivit sin demokratiska plikt och opinionsinstitut som ser sin marknad växa. Speljournalistiken är här för att stanna. Matchboll, smash.

För att vi framöver ska slippa trist innehållslösa (på politik) och plågsamt ytliga valrörelser som årets borde Sverige följa de länder som förbjuder opinionsmätningar veckorna före allmänna val. Exempelvis Portugal, Italien och Serbien har ett sådant system – av respekt för väljarna och att det alltid måste vara politik som fäller avgörandet för varje medborgare. Forskare är nämligen eniga om att själva mätningarna och deras tendenser påverkar hur väljare tänker rösta – snöbollseffekten i detta är svår att hejda när de kommer slag i slag hela vägen fram till valdagen.

Över en miljon väljare har ännu inte bestämt sig för hur de ska rösta på söndag. Dessa hade förtjänat bättre än den skeva bild av valet som nu serveras. Sverige måste återgå till ett läge där politiken avgör hur människor röstar.