Förväntningarna på det största oppositionspartiets budget ska vara höga. Anders Borgs politik för jobben är ett stort misslyckande. Åtta procents arbetslöshet är sämre än jämförbara länder i ett krisande Europa. Endast krisländerna själva och Frankrike har i dag högre arbetslöshet än Sverige. Sveriges långtidsarbetslöshet har nästan tredubblats under Borgs tid som finansminister.

Socialdemokraterna har alla förutsättningar att leverera något nytt, att inte fortsätta administrera nuvarande politik, vara snäppet smartare. Alla väntar på ett trovärdigt alternativ. Något som är annorlunda. Något som skapar jobb. På riktigt.

Levererar de? Socialdemokraterna lanserar i sin skuggvårbudget flera bra och smarta förslag. Satsningar på exportindustrin, mindre klasser i grundskolan, extratjänster i välfärden, subventioner till yrkesintroduktion för unga. Men mycket skulle ha kunnat vara en trimmad version av nya Moderaternas vårbudget 2014. Regeringen lär inte ha något principiellt att invända mot förslagen. Precis som med sjuklöneveckan kan flera allianspartier tänkas vilja imitera S. Regeringen hade förmodligen lagt fram många av Socialdemokraternas förslag själva om de bara varit lite rappare.

Visst, 90-dagarsgarantin för unga arbetslösa är en välkommen satsning som på allvar sticker ut från regeringens politik. Den innebär dessutom en omfördelning av resurser, jämfört med regeringens ineffektiva satsning på halverad ungdomsarbetsgivaravgift. 7,5 miljarder i kostnad om man ska tro Vänsterpartiets uträkningar. Socialdemokraterna vill ta första steget nu, men sedan införa den stegvis under nästa mandatperiod.

De tio miljarderna i efterfrågestimulanser, till exempel höjda barnbidrag, som S föreslog i höstbudgeten sticker också av från regeringens olyckliga satsning på att i stället sänka bolagsskatten.

Men samtidigt. Nu hade ju Socialdemokraterna chansen att på allvar skapa ett alternativ till alliansregeringens ekonomiska politik. Opinionen har för länge sedan vänt i en avgörande fråga. Ekonomer, fackförbund och näringslivsorganisationer kritiserar nu alla överskottsmålet: Villkoret att statens finanser ska gå med en procents överskott under en konjunkturcykel. Till och med Göran Persson – som själv inrättade det finanspolitiska ramverket – kritiserar överskottsmålet.

De 30 miljarder som vi betalar av på statsskulden årligen skulle istället behöva investeras för att sänka arbetslösheten. Även LO talar om vikten av investeringar. Bostadsbristen måste bort, infrastrukturen fungera igen och skolan ryckas upp. Ja, de enda som i dag inte pratar om investeringarnas betydelse för samhället och för att minska arbetslösheten är riksdagen.

Manegen för ett tydligt alternativ till regeringen är krattad. Att Socialdemokraterna fortfarande tycks tro att överskottsmålet signalerar ”ansvar” är en försiktighet gränsande till dumdristighet. Nu har ju Socialdemokraterna opinionen i ryggen för att våga investera Sverige ur arbetslöshet.

Ta chansen innan Anders Borg gör det!