debatt Med motivet att större delen av befolkningen är vaccinerad och att smittan ligger på låga nivåer tog regeringen nyligen bort ersättningen för karensavdraget. Det var ett stort misstag, skriver Kommunals ordförande Malin Ragnegård.
Att försvåra för välfärdsanställda att stanna hemma vid sjukdom är alltid en dålig idé, men i en situation då smittspridningen återigen ökar riskerar avdraget att inte bara vara en dålig idé som leder till en stor orättvisa. Det kan även bli en fråga om liv och död.
Att vara hemma från jobbet på grund av sjukdom innebär för medlemmarna i Kommunal en stor ekonomisk förlust. Den som jobbar i äldreomsorgen, vården eller barnomsorgen kan inte arbeta hemifrån med lättare förkylningssymptom eller medan de väntar på testresultat, till skillnad från många tjänstemän. Karensavdraget innebär att man straffar människor ekonomiskt för att de tar ansvar, både för den verksamhet de arbetar inom och för sin egen hälsa.
Samtidigt är medlemmarna i Kommunal särskilt utsatta för risk för smitta på sina arbeten. Vård- och omsorgsanställda löper relativt större risk för sjukfrånvaro på grund av arbetets natur. Fysisk närkontakt med de äldre, sjuka eller med barnen är en naturlig del av arbetet och omöjligt att undvika.
När ska Sverige förstå något som våra nordiska grannar förstått sedan länge?
Karensavdraget är den vanligaste orsaken till så kallad sjuknärvaro. Sjuknärvaro leder till ökad smittspridning och drabbar såväl arbetskamrater, omsorgstagare och verksamheten i stort, vilket givetvis även är negativt ur arbetsgivarens perspektiv och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.Försäkringskassan har dessutom slagit fast att ersättningen för karensdagen är en av de pandemiåtgärder som haft bäst effekt när det gäller att minska smittspridningen.
Det här är ingen nyhet för någon. Politiken har erkänt avigsidan med karensavdraget: att människor får välja mellan att gå sjuka till jobbet eller att få en ekonomi som inte går ihop. Hyran och maten ska betalas oavsett det är pandemi eller inte. Det här skapar en mycket olycklig situation där många medlemmar tvingas välja mellan två mycket dåliga alternativ.
Sverige är unikt bland de nordiska länderna med att ha ett karensavdrag. I Norge finns ingen karens i sjukförsäkringen, och den försäkrade får dessutom 100 procent av lönen från och med första sjukdagen. I Danmark avskaffades karensdagen 1986 utan att sjukfrånvaron ökade. Danskarna såg att karensdagen skapade en sjuknärvaro som var skadlig på sikt och de ville också hindra ökad smittspridning, i synnerhet inom vården och omsorgen, till följd av att smittbärare av ekonomiska skäl känner sig tvungna att arbeta. I Finland övervägde högerregeringen för cirka sju år sedan att införa en karensdag i sjukförsäkringen, men man fann att argumenten mot detta övervägde fördelarna. När ska Sverige förstå något som våra nordiska grannar förstått sedan länge?
När smittan ökar så är det återigen medlemmarna i Kommunal som står i frontlinjen för att lösa ut situationen. Då är det helt orimligt att dom ska bli dubbelt drabbade av ett karrensavdrag som slår orättvist. Genom att de utsätts för smitta på sina arbeten, och sedan genom att de drabbas extra hårt ekonomiskt då de behöver stanna hemma även vid lättare symptom.
Karensavdraget borde genast slopas och det för gott. Avdraget är ett problem som leder till ekonomiska orättvisor för den enskilde såväl som långtgående negativa konsekvenser för arbetsgivarna och samhället i stort. Och det borde vara en självklarhet efter det vi lärt oss av pandemin, att ett karensavdrag inte hör hemma i ett välfärdsland som Sverige – särskilt inte i en situation där smittspridningen ökar.
Malin Ragnegård
Förbundsordförande Kommunal
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
