Opinionsmätningar har blivit dyster läsning. Moderaterna har med stor skicklighet vänt både den politiska debatten och opinionsläget till egen fördel. Situationen är inte unik. Över hela Europa har socialdemokratiska och andra vänsterpartier haft mörka år.

Valet till Europaparlamentet och olika nationella val har bekräftat röda partiers problem. Tyska SPD, franska Socialistpartiet och brittiska Labour liknar utblåsta fastigheter i behov av gedigen renovering. I Sverige är det rödgröna samarbetet första steget i ett sådant arbete.

Nederlagen har utlöst en viktig diskussion. I böcker, nätdiskussioner och tidskriftsartiklar ställs nu frågor. I den svenska valspurten är puckarna snabba, men parallellt pågår ett samtal med betydligt längre tidsperspektiv. Man försöker kritiskt utvärdera Tredje vägen – en politik som först gav stora valsegrar, men sedan urholkade trovärdigheten. Alla grubblar över varför finanskapitalismens krasch 2008 missgynnade socialdemokratin – även i Sverige där den gav Moderaterna deras första uppsving sedan valsegern. Slutligen ställer man den avgörande frågan vilken riktning man ska välja för framtiden. Svaren är olika, i några fall oförenliga.

I ljuset från den här europeiska idédiskussion framstår Mona Sahlin som klart kreativ. Hon är en av få européer som landat i tydliga svar.

Tidskriften Fronesis vårnummer på temat ”Socialdemokrati” – med en snigel på omslaget – samlar upp flera utländska och svenska röster som är invecklade i samtalet. Trehundra sidor levande läsning.

Ett av de viktigaste bidragen är det manifest Jon Cruddas och Andrea Nahles publicerade förra året, och som nu finns på svenska i Fronesis. Båda anses tillhör socialdemokraternas radikala falanger: Cruddas som parlamentariker i London och Nahles som ny partisekreterare i SPD. Med sin sammanjämkning av individuell autonomi, ekonomisk pluralism och förnyat intresse för offentligt ägande pekar de på en frihetlig socialdemokrati. De frammanar en modern och lockande radikalism. Det borde vara självklar utgångspunkt för diskussionen i Sverige – oavsett valresultat.

Mona Sahlins bok Möjligheternas land: min vision för Sverige påminner förvånansvärt mycket om Cruddas och Nahles manifest Att bygga det goda samhället – Den demokratiska vänsterns projekt. De rör sig i samma riktning. Till en i grunden traditionell socialdemokrati adderar Sahlin nya viktiga punkter: individens frigörelse, små företags villkor för att växa och en vilja till dialog med andra rörelser där det rödgröna är stommen. Sahlins uppdatering av sitt parti är nog mer omvälvande än kommentariatet på medieläktaren förstått. Hon kan bli en europeisk föregångare.