En annan vård är möjlig, Lars Taxén. Foto: privat/ Pixabay

Debatt Det finns ett beprövat alternativ till att den svenska vården kollapsar, men alternativet är näst intill okänt i den svenska debatten. Men för att alternativet ska kunna bli verklighet måste motståndet komma underifrån; från vårdens personal, från patienter och från medborgare i allmänhet. 

Den 25 november 1997 publicerades en debattartikel i Dagens Nyheter med rubriken »Låt marknaden ta över sjukvården«. Undertecknare var ett stort antal representanter för fackförbund, professionella organisationer och vårdföretag. Vart denna väg har lett till är bara alltför uppenbart idag. Nedskärningar, utarbetad personal, brist på vårdplatser, orimliga väntetider, avskedanden och omfattande protester.

»Vi befinner oss i en historiskt unik situation. När vi i framtiden blickar tillbaka, så kommer 2019 att vara året som den offentliga vården kollapsade« säger Martin Wohlin, universitetslektor i akutsjukvård och läkarchef för internmedicin och akutsjukvård, Akademiska sjukhuset. Utvecklingen upplevs som ostoppbar och omöjlig att vända. Man ser inget alternativ. Att det faktiskt finns ett fungerande sådant, är näst intill okänt i den svenska debatten.

I Skottland har man uppnått häpnadsväckande resultat genom att bygga en sjukvård utanför marknadens inflytande. Skillnaderna gentemot Sverige är påfallande inom centrala områden som tillämpningen av hälso- och sjukvårdslagen, personalens inflytande, kvalitetsarbete, vårdens demokratiska förankring, och helhetssynen.

En majoritet av svenskarna är emot den nedmontering av vården som nu pågår i Sverige

I hälso- och sjukvårdslagens 3e kapitel, paragraf 3, slås fast att vården ska ges på lika villkor och att den som har största behovet ska prioriteras. I Sverige har lagen i princip satts ur spel av marknadiseringen, vilket bland annat framgår av att patienter med privata vårdförsäkringar går före i vårdkön. I Skottland är grundprinciperna för tillgång till vård desamma som i Sverige.

Skillnaden är att dessa grundprinciper är centrala och avgörande för hur den skotska vården byggs upp.

När det gäller personalens inflytande så finns det en uppenbar ambition i Sverige att inte involvera personalen i det som berör deras eget arbete. Ett tydligt exempel är införandet av konceptet »värdebaserad vård« på NKS, där det uttalade syftet var att minska personalens inflytande.

I Skottland arbetar man istället aktivt med att ta tillvara och utveckla personalens kompetens i vården.

De svenska kvalitetsregistren är internationellt sett av hög kvalitet. Men vi har också infört marknadsorienterade kvalitetsbegrepp (så kallade diagnosrelaterade grupper – DRG) som kopplas till vårdgivarnas ersättning och därmed styr vårdens resurser mot det ekonomiskt lönsamma.

I Skottlands vård finns inte kopplingen ersättning–kvalitetsmätning. Det innebär att också erfarenheter och så kallad tyst, icke-mätbar kunskap, bidrar att uppfylla och utveckla kvalitetsmål och indikatorer.

I Sverige har en maktförskjutning ägt rum från demokratiskt valda landsting till kommersiella vårdföretags styrelserum genom marknadiseringen. Det finns ingen organiserad eller aktiv strävan att involvera lokalsamhället i vårdens utformning. Tvärtom visar återkommande protester och demonstrationer i samband med nedrustningar av sjukhus och vårdcentraler (exempelvis BB Sollefteå) att de som berörs av vården saknar inflytande.

I Skottland finns ett organiserat samarbete mellan personal, brukare och lokala myndigheter inom något som kallas Health and Social Care Partnerships.

I Sverige är det förhärskande synsättet att konkurrens mellan utförare leder till en bättre vård. Resultatet är en fragmentisering av vården som försvårar forskning, utbildning och samordning.

Skottlands vård baseras på samarbete i stället för konkurrens. Helheten kontrolleras och samordnas av ett antal så kallade NHS Health Boards, vilket gör att helheten hålls ihop på ett övergripande sätt.

En majoritet av medborgarna är emot den nedmontering av vården som nu pågår i Sverige. För att denna utveckling ska kunna vändas behövs en berättelse om ett annat sätta att organisera vården. Skottlands erfarenheter kan användas till att formulera en sådan berättelse. Men om vi ens ska kunna skriva första meningen i den, måste motståndet komma underifrån; från vårdens personal, från patienter och från medborgare i allmänhet. Inspiration kan hämtas från Skottland.

Lars Taxén, Docent och författare till rapporten Skottland visar vägen – en annan sjukvård är möjlig (Arena Idé
2019)