Fel vägval leder till ett helt annat Europa.

Sverige gick emot strömmen. Miljöpartiet gör ett rekordval i nivå med EU-valet 2014. I EU-valet blev de landets tredje största parti. En stark bekräftelse på att de svenska väljarna förstått att klimatet och miljön är frågor som avgörs – och bör avgöras – på europeisk nivå.

Det finns något djupt hoppfullt i detta. Liksom i det faktum att Vänsterpartiet gjorde ett bra val, liksom Socialdemokraterna, som för första gången på flera EU-val ökar.

De svenska väljarna är rödgröna i Europavalen. Det här valet liknar på flera sätt det 2014.

Sverigedemokraterna gjorde däremot sitt sämsta val på mycket länge. För första gången sedan 2010 backade partiet i ett val.

Runtom i Europa valde stora väljargrupper alltså partier som vill slopa klimatpolitiken

En remarkabel förändring, och dysterheten var tydlig på partiets valvaka. Särskilt mot bakgrund av de opinionsmätningar som föregått valet. En förklaring är förstås valdeltagandet. Det är en gammal sanning att Mp:s väljare och Liberalernas väljare har högre benägenhet att gå till valurnorna. Sverigedemokraterna själva verkade vilja skylla på TV4:s granskning av deras trollfabriker.

– Vi är partiet som står för det vi tror på, sade Jimmie Åkessons från valvakan, med en direkt hänvisning till granskningen.

Han glömde för ett ögonblick att partiet under flera år förnekat att man har en trollfabrik på sitt partikansli. Först när det avslöjades och blev en skandal av att de hade detta var Åkesson redo att ”stå för” att trollfabriker är något gott.

Slime har mer ryggrad än så.

Tyvärr var väljartrenden en annan i stora delar av Europa. Det fanns undantag även där. I Ungern backade Viktor Orbáns Fidesz rejält. Även i Nederländerna och Kroatien gick de gröna bra.

Men i Frankrike gjorde högerextrema Nationell samling ett rekordval och väntas  få över 30 procent av rösterna och president Macron tog det som ett misstroende, nyval utlystes.

I Italien såg Giorgia Melonis högernationalistiska parti Italiens bröder ut att bli största parti. I Tyskland gick de högerextrema AFD också fram och blev näst största parti. Det nya putinvänliga Vänsterpartiet BSW kom in i EU-parlamentet.

Runtom i Europa valde stora väljargrupper alltså partier som vill slopa klimatpolitiken, minska EU:s inflytande och vända Rysslandspolitiken i mer anpasslig riktning.

– I flera länder ökar både de högerextrema och de vänsterextrema, sade Ulf Kristersson, och menade att det kommer krävas mer samarbete mellan länder och partier.

Som vanligt talade statsministern i gåtor. Hans uttalande kan i princip betyda vad som helst. Men hans betoning av att det krävs samarbete mellan länder antyder att han helst vill flytta fokus från de viktiga vägval som EU-parlamentet har att göra nu.

Moderaternas förstanamn på EU-listan, Tomas Tobé, har flera gånger under valrörelsen sagt att det är tänkbart med samarbete med just denna ytterhöger. Det är inte ordagrant så han sagt, men innebörden har varit den. I sakfrågor. Om de är överens. I SVT igår sade Kristdemokraternas Alice Teodorescu Måwe ungefär detsamma.

Det låter kanske rimligt. Att göra upp med de som tycker lika.

Men det öppnar dörren för en extremhöger som vill helt andra saker än den konservativa gruppen i parlamentet.

Det rimliga vore att den konservativa gruppen fortsätter det samarbete med den socialdemokratiska gruppen, den gröna gruppen och den liberala gruppen, som under de senaste åren präglat EU, som gett oss en progressiv klimatpolitik och en seriös social arena.

Kommer de konservativa att välja den vägen? Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna i Sverige har visat att de inte bryr sig så mycket om vilka de samarbetar med, bara det ger dem makten.

Kommer den linjen prägla även EU? Då har vi ett helt annat Europa att vänta oss under de kommande fem åren.