De senaste veckornas vittnesmål om sexuella övergrepp kan bli den tändande gnistan för ett större, feministiskt motstånd. Men då krävs det att fler kvinnor höjer rösten – och gör det tillsammans.
Kvinnors vittnesmål om sexuella övergrepp, som formligen forsar fram via den globala #metoo-kampanjen, kommer att förändra vårt samhälle. Det fantastiska och fruktansvärda upprop mot sexuella övergrepp som gjordes av 456 kvinnliga skådespelare i onsdagens Svenska Dagbladet är historiskt.
DN Kulturs Johan Hilton har helt rätt i att det fötts en revolution inom svenskt film- och teaterliv. »Det är helt enkelt inte möjligt att återgå till tidigare ordning efter denna massiva vittnesbörd. Medier kommer att minnas den, publiken kommer att minnas den, teaterarbetare kommer att minnas den«, konstaterar han helt riktigt.
Makten finns i den unisona rösten. Först när kvinnor talar som en gemensam röst blir den tillräckligt stark för att överrösta och så småningom krossa de krafter och strukturer som ger män rätt att förtrycka kvinnor. De kvinnor som nu berättar om sina erfarenheter för varandra och i offentligheten berättar också för sina och andras döttrar att det är nog nu.
Och det är verkligen nog nu. Det sexuella våldet får inte fortsätta förminskas, normaliseras, ursäktas eller tystas. Det ska motverkas, anmälas och få konsekvenser. Det gäller vuxna – och det gäller i högsta grad barn och unga.
Det är verkligen nog nu. Det sexuella våldet får inte fortsätta förminskas, normaliseras, ursäktas eller tystas. Det ska motverkas, anmälas och få konsekvenser.
Skolan är den plats där ungdomar löper störst risk att drabbas av sexuella trakasserier. Både Brottsförebyggande rådet och Polismyndigheten släppte i fjol rapporter som visar att en stor andel elever blivit utsatta för någon typ av sexuella ofredanden.
När SVT Nyheter besökte en gymnasieskola förra veckan för att prata om sexuella trakasserier fick de höra att »grabbgäng går runt och tar tjejer på rumpan i korridorerna och man kan höra grupper som jämför tjejernas bröst«.
I måndags kunde man i Ekot höra om normaliseringen av sexuella trakasserier på svenska skolor. Femtonåriga Linnea Meyer berättade om en skolvardag som inkluderar att bli kallad hora eller få sin kropp kommenterad och jämförd med andra tjejers. Tidigare sa hon ifrån, men inte längre. Det är helt enkelt för jobbigt att bli påhoppad.
»Det stör mig, men jag orkar inte«, sa hon.
Forskaren Katja Gillander Godin menar att alla tjejer som går igenom grundskola och gymnasium i Sverige förmodligen utsatts för eller sett andra utsättas för sexuella trakasserier. Hon ger exempel på vuxenvärldens flathet när en kvinnlig elev som utsattes för upprepade kränkningar, utan att skolan agerade, fick höra att den manlige eleven som utsatte henne var omogen.
Flickan anmälde till sist kommunen – och fick rätt.
456 röster har talat som en, men behöver bli ännu fler. Vi behöver högröstade vittnesmål från skolan, näringslivet, sjukvården, restaurangbranschen, detaljhandeln. Vi behöver vittnesmål från varenda arbetsplats där sexuella ofredanden och våld mot kvinnor pågår.
De behövs för att en gång för alla tvinga arbetsgivarna att sköta sitt jobb. De behövs för att visa att det är slut med toleransen för mäns brottsliga handlingar.
Det ska höras och synas att det är en revolution på gång.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
