Cecilia Malmström. Foto: Peterson Institute for International Economics.

Ett viktigt supervalår och hög tid för partierna att börja kampanja.

Det har sagts förut men det förtjänar att lyftas fram igen – 2024 är ett supervalår. Över 4 miljarder människor går till valurnorna i nästan 80 länder, som USA, Ryssland, Sydafrika, Indien, Storbritannien och Indonesien. Några av valen är mer en formalitet och långt ifrån fria. Är det till exempel någon som tvivlar på att Putin blir omvald?

Demokratin i värden har gått kraftigt tillbaka och långt färre människor lever i dag i demokratiska länder än för 25 år sedan. Men även i länder med öppna val och kandidater som konkurrerar fritt, finns en oro för att troll och falska nyheter påverkar utgången på ett otillbörligt sätt.

Jag tror att EP-valet i huvudsak kommer att handla om två saker – migrationen och klimatpolitiken

Alla val kommer att ha betydelse nationellt, men också i varierande grad för världspolitiken. Det stora frågetecknet, och oron, är förstås presidentvalet i USA. Hur osannolikt det än kan verka, och trots över 90 åtalspunkter, leder den forne presidenten Trump och om det vore val i dag skulle han av allt att döma vinna. Och om han skulle förlora i november, kommer han då att acceptera resultatet? En Trump2-regim skulle ha betydelse för det amerikanska folket men även för världen i stort. Han har hotat med att gå ur både NATO och WTO, att dra in stödet till Ukraina och har sagt att han kommer att införa en tioprocentig tull på alla varor som USA importerar. Bidens klimatarbete ska rullas tillbaka. Trump har också hotat med att bli diktator för en dag för att ”ta itu med sina fiender”.

Även i EU är det flera val, dels i flera medlemsländer, till exempel Portugal, Belgien, Litauen, Österrike och i flera tyska delstater, dels till Europaparlamentet i juni. Det senare valet avgör inte bara vem som skall representera oss i Bryssel och Strasbourg, utan också vilka ledare unionen ska ha den kommande mandatperioden. Med all säkerhet blir Ursula von der Leyen omvald som kommissionsordförande, men statsministrarna ska även utse ordförande i Europeiska rådet och den höge representanten, EU:s ”utrikesminister”.

Den nuvarande rådsordföranden, Charles Michel, annonserade för någon vecka sedan plötsligt att han tänkte kandidera till Europaparlamentet. Det innebär att han måste avgå i förtid på sin post (som annars löper till november). Det blir bråda dagar för statsministrarna att lägga pussel, annars går ordförandeklubban tillfälligt till premiärministern från det roterande ordförandeskapet. Från och med juli är det ingen mindre än Viktor Orbán.

Varje land har sina egna hjärtefrågor men jag tror att EP-valet i huvudsak kommer att handla om två saker – migrationen och klimatpolitiken. Främlingsfientliga partier växer runt om i Europa – i Nederländerna, Österrike, i de tyska delstaterna, i Sverige, Belgien, Frankrike, Italien. De kommer att försöka gå fram gemensamt så mycket som möjligt och spås i alla undersökningar kraftigt öka sina mandat. Trots att i princip alla länder brottas med låg nativitet och desperat behöver arbetskraftsinvandring, tävlar partier om vem som kan stänga flest gränser.

Vad gäller klimatfrågan ser vi runt om i EU demonstrationer mot höjda bensinpriser och gödningsmedel. Arga lantbrukare anser att de betalar orimligt mycket för omställningen. I Frankrike har president Macron krävt ett moratorium för fler klimatrelaterade lagstiftningsförslag. Den konservativa gruppen i Europaparlamentet har liknande förslag. Samtidigt kräver många, inte minst de unga väljarna, att klimatarbetet skalas upp, forskningen varnar ju för att möjligheterna att nå 1,5-gradersmålet minskar dramatiskt. I både klimatfrågan och migrationspolitiken har Europaparlamentet mycket makt. Detta är några av många skäl till att det viktigt att rösta i EU-valet. Europaportalen citerar en alleuropeisk undersökning där hela 70 procent av svenskarna uppger att de tänker rösta. Samtidigt skriver Dagens Nyheter att hela 60 procent av svenska folket inte vet när det är Europaval. Det är därför hög tid för partierna att börja kampanja och se till att de som inte vet att valet den 9 juni närmar sig tar ställning och går och röstar.