Bild: Wikimedia Commons

Rosengård är platsen som svenska medier älskar att fiktionalisera. I Rosengård läggs allt som bränns och känns och allt som majoritetsamhället inte känner igen och därför många gånger är rädda för. Zlatan Ibrahimovic påstådda individualism, radikal islam, massarbetslöshet och trångboddhet. Och bränder och stenar mot polisen.

För att förklara framför allt de senare talas ofta om "utanförskap" och "misslyckad integration". De enstaka och unga individer i Rosengård som tänder eld på containrar och/eller kastar sten på brandmän och poliser blir till hela horder av fientliga människor som må vara många saker, men verkligen inte som "oss" – vi som inte utanför och som framför allt är svenskar.

Förslagen är därefter: fler poliser, etableringsförbud för nyanlända flyktingar. I förra veckan föreslog moderater och sverigedemokrater i Malmö utegångsförbud för samtliga Rosengårdsbor under 18 år efter klockan 21. Det rör sig om dryga 3 000 människor som i så fall bestraffas kollektivt.

Kopplingen som sällan görs är den mellan fysisk boendemiljö och utbrott av våld riktat mot samhället. Lägenheterna i Rosengård, och framför allt i Herrgården där höstens och vinterns oroligheter utspelats, är sorgliga ursäkter till bostäder. Fukt, mögel och kackerlackor är vardagen för tusentals människor.

Åtminstone i halva Herrgården. Den del av området som köptes tillbaka av kommunen 2006 och därefter har rustats upp är numera människovärdigt att bo i. Närpolischefen i Rosengård, Börje Aronsson, vittnar om att bränderna, skadegörelsen och stenkastningen mer eller mindre har upphört.

Utanför Malmö talas det mindre om det faktum att bostäderna i Herrgården har varit utsatta för fastighetsspekulation de senaste tio åren. Privata fastighetsbolag har dragit in pengar på hyra och vidareförsäljning utan att rusta upp de lägenheter de är satta att förvalta. Den delen av Herrgården som drabbades av eldsvådor och stenkastning ägs av norska Acta till 62 procent (på resten av ägarlistan finns enskilda aktiespekulanter, men också fackförbund och Linköpings stift). 400 av deras lägenheter är fuktskadade. Förra året plockade direktörerna i Acta ut bonusar motsvarande 87 nya badrum till deras hyresgäster som inte bara är trångbodda utan också lever i lägenheter fulla av skadedjur, mögel och fukt.

Kanske kommer medierna att få fylla sina nedslag i Rosengård med andra slags berättelser i framtiden: Malmö kommun gav alldeles nyligen Acta tio månader på sig att fixa ett hundratal av de värst drabbade lägenheterna, annars kommer de att få betala böter. Det är en början, om än alldeles för liten.