debatt Regeringens förslag till ny skogspolitik fokuserar på ökad tillväxt och produktion med hjälp av tveksamma åtgärder som ökad gödsling och nya arter. Men skogsbruket behöver läggas om för att värna biologisk mångfald och öka kolinbindning, skriver företrädare för Klimatriksdagen.
Den skogsproposition som riksdagen beslutar den 15 juni löser inte skogsbrukets grundläggande problem. Skogsstyrelsen visar att miljökvalitetsmålet Levande skogar inte nås och att skogens ekosystem och kollager utarmas. Propositionen saknar ett långsiktigt perspektiv, en omvärldsanalys och en riskanalys för hur skogen ska kunna bidra med viktiga samhällsnyttor som långlivade trävaror, klimatreglering, biologisk mångfald, vattenhushållning och människors välbefinnande i ett förändrat klimat.
Regeringens fokus är ökad tillväxt och produktion. Skogsstyrelsen får ett minskat tillsynsansvar. Skogsägare skall själva ansvara för skydd av skogens artrikedom, trots att de får begränsade resurser och har varierande kompetens. Kraven på samråd minskar och tiden för kontroll av naturvärden halveras.
Man föreslår ökad gödsling och introduktion av främmande arter för att öka tillväxten. Det förra strider mot EU:s Vattendirektiv, det andra hotar den biologiska mångfalden. Granen kommer att försvinna från södra Sverige och skogsägarna och skogsindustrin måste anpassas till mycket mer lövträd.
Sverige saknar en riskanalys
Sverige måste uppfylla EU:s krav på ökad kolinbindning till 2030 och ökning av biologisk mångfald till 2050 (utesluter kalhyggen). Trots det prioriteras tillväxt och stora avverkningar med kalhyggesbruk, vilket bidrar till fortsatt förlust av biologisk mångfald, urlakning av mark och utsläpp av lagrat kol.
Brittiska MI6 varnar för att nordliga boreala skogar kan kollapsa före 2050 och sluta binda kol. Sverige saknar en motsvarande riskanalys. Förslaget att öka produktionen tar inte heller hänsyn till skogens andra värden som ekosystemtjänster, hälsoeffekter, besöksnäring, jakt, fiske och landsbygdsutveckling.
Den globala konkurrensen har samtidigt vuxit. Länder i Sydamerika och Kina producerar billigare pappersmassa med extremt snabbväxande träd, medan kvaliteten på svenskt virke sjunker. Sysselsättningen i skogsnäringen har minskat kraftigt samtidigt som naturturism och besöksnäring vuxit och är i dag lika stora som skogsnäringen.
Kolinbindning uppnås genom minskad avverkning
Skogsindustrins påståenden om stora klimatvinster genom substitution där träprodukter ersätter fossila alternativ är dessutom osäkra och omdiskuterade. Ekvationen som presenteras som underlag är felaktig enligt ISO 13391. Forskning pekar på att ökad kolinbindning främst uppnås genom minskad avverkning.
Det som krävs nu är en ny skogsvårdslag med fokus på biologisk mångfald, kolinbindning och fungerande ekosystem med följande innehåll:
- total övergång till lokalt anpassat naturnära skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk)
- formellt skydd av 20 procent av skogsmarken inkl. all naturskog till 2030
- ett ersättningssystem till de skogsägare som ökar kolinbindningen
- en restaureringsplan för återställande av skogsmiljöer med fungerande ekosystem dvs med fler arter och trädstorlekar
- utveckling av skogsindustrin till fler hållbara jobb med vidareförädling och långlivade träprodukter och med ökad plats för besöksnäring och friluftsliv.
Riksdagen måste därför företräda allmänintresset – inte enbart skogsindustrins ekonomiska intressen. Skogspolitiken behöver bygga på vetenskap, långsiktighet och ett ansvar för kommande generationer.
Linn Rabe, ordförande Klimatriksdagen
Inger Björk, Stellan Hamrin och Ulla Tengblad, Klimatriksdagens skogsgrupp
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
