Ska regeringens satsning på nattis nå majoriteten av de kommuner som ännu inte erbjuder denna barnomsorg handlar det om cirka 150 000 kronor per kommun. Ett stimulansbidrag som knappast räcker långt, skriver Sophia Lövgren, generalsekreterare Makalösa föräldrar.

Regeringen satsar nu 108 miljoner kronor på att stimulera kommuner att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. Regeringen hade knappast kunnat göra på något annat sätt med tanke på riksdagsmajoriteten i maj. Tyvärr finns det alltför lite konkreta riktlinjer för hur stimulansbidraget ska fördelas eller utformas för att det ska kunna sägas något mer om själva satsningen.

En satsning på barnomsorg på obekväm arbetstid är viktig. Färre än hälften av kommunerna erbjuder barnomsorg denna tid – trots att 1,75 miljoner människor arbetar obekväm arbetstid. Frågan är dock hur effektiv satsningen kan tänkas vara. Ska den nå majoriteten av alla kommuner som ännu inte erbjuder barnomsorg på obekväm arbetstid handlar det om cirka 150 000 kronor per kommun. Ett stimulansbidrag som knappast räcker långt.

Att det satsas särskilda medel är viktigt. Framför allt för att stötta utvecklingen av en för många medborgare viktig kommunal service. Vi lever i ett samhälle där allt fler har ett arbete som sker utanför ordinarie arbetstid och detta måste självklart kunna kombineras med ett familjeliv.

Nu finns det kritiker till att resurser läggs på nattis och en pågående diskurs har bildats som utgår från en mytbildning om de självupptagna småbarnsföräldrarna (läs ensam-mammor). De ”som inte tycks ha förstånd nog att inse att de borde avvakta med sin karriär eller avstå från sitt ekonomiska begär efter ob-tillägg”. Men det handlar inte bara om småbarnsföräldrar som möjligtvis skulle kunna undvika obekväm arbetstid men inte vill. Utan det handlar också om föräldrar som har svårt att alls komma in på arbetsmarknaden och därför behöver ett yrke där krav ställs på kvälls- och helgarbete och om föräldrar vars minimilön helt enkelt kräver tillökning av ob-tillägg för att ekonomin ska gå runt.

Det handlar samtidigt om den ständiga skuldfrågan som konstant verkar finnas runt frågan om nattis. Varför ses det som problematiskt att barn ibland får sova på nattis, en kort period av sitt liv? För att ta till extrema, men faktiskt verkliga, fall: Är det rimligt att kräva av en välutbildad operasångerska eller hjärnkirurg att hen ska sluta sitt arbete, för att hen av en eller annan anledning blivit ensamförälder?

Nattis är inte den enda lösningen. Nattis är heller inte lämpligt för alla barn. Men hela ansvaret att lösa situationen, och hela utmaningen att själv stå ut med konflikten att få ekonomin att gå ihop och samtidigt orka vara en pigg förälder kan inte ligga på föräldrarna själva.

Sveriges Makalösa Föräldrar välkomnar satsningen. Men vi efterfrågar en bättre helhetssyn kring familjeliv och kommunalpolitik, som på ett mer medvetet sätt belyser den ibland godtyckliga hanteringen av just familjepolitiska frågor. Hit hör till exempel skolskjuts från två adresser, dolda avgifter i skolan och väntetid till familjerätten.

Vi vet också från våra egna genomförda studier att erbjudandet av nattis i vissa kommuner kan vara något som flera föräldrar faktiskt inte känner till, eller där det för många föräldrar i slutändan blir en omöjlighet att utnyttja det de har rätt till. Det är exempelvis inte praktiskt genomförbart att börja jobbet klockan tre, ta en lång rast klockan halvfem för att hämta sitt barn på vanliga dagiset och åka buss över halva stan för att lämna barn på nattis, och sedan stressa iväg till jobbet igen.

Ensamföräldrafrågor rör oss alla. Stöd till en ofta ekonomiskt och socialt sårbar grupp gynnar alla slags barnfamiljer, det visar inte minst frågan om nattis. Det är också just i kommunalpolitiken som barnfrågorna blir som allra tydligast och det är därför på tiden att regeringen engagerar sig i detta!

Sophia Lövgren, generalsekreterare Makalösa Föräldrar