En röst på SD är en röst längst ut till höger. Det är Jimmie Åkessons egen uppfattning. Därmed sviker partiet de väljare som tror att Sverigedemokraterna står för välfärdsreformer och social trygghet.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson menar att SD står lika långt till höger som Moderaterna. Det klargjorde Åkesson när han själv fick placera partiet efter vänster-högerskalan under SVT:s partiledarutfrågning.

Åkesson svar är avslöjande. I SD:s barndom hymlade partiet om att det stod i mitten, men under senare år har beskeden blivit tydligare.

Vid SD:s Landsdagar 2015 deklarerade Åkesson att partiets långsiktiga mål är att bilda regering med M och KD. Nu har han tagit ett steg till. Tillsammans med M intar SD högerpositionen i svensk politik.

SVT:s utfrågare Camilla Kvartoft och Anders Holmberg frågade Åkesson varför han placerade partiet längst ut till höger. Svaren var två:

  • Åkesson hävdade att han brukar hamna där när han ”gör tester”. När Åkesson kör sina åsikter genom olika valkompasser landar han med andra ord längst ut till höger.
  • Det andra svaret från Åkesson var att ”den skattepolitik som finns i SD:s valmanifest placerar oss där”, det vill säga längst ut till höger.

Ja, visst är det så. SD vill ha stora skattesänkningar för höginkomsttagare och små för dem som tjänar lite.

SD vill exempelvis sänka inkomstskatten med 9300 kr för de 10 procent som tjänar mest och med 700 kr för de 10 procent som tjänar minst.

Åkesson hävdade dock att även detta skatteförslag gynnar låginkomsttagare eftersom de, enligt partiets beräkningar, får störst »procentuell« skattesänkning.

Det är som att skänka exklusiva mobiltelefon till miljonärer medan låginkomsttagare får nöja sig med ett mobilfodral – och sedan hävda att åtgärden bidrar till ökad jämlikhet.

Åkesson placerade även in SD efter den så kallade GAL-TAN-skalan, det vill säga där öppenhet och globalism ställs mot tradition och nationalism. Även där intar SD, enligt Åkesson, en extrem position, med mer nationalism och mindre öppenhet än något annat riksdagsparti i Sverige.

Även detta säger något om SD. I Ungern och Polen styr nationalistiska och högerradikala partier. De censurerar media, kontrollerar domstolar och styr innehållet i skolundervisningen. SD svarar med att applådera.

I själva verket står SD till höger även i synen på välfärd.

När SVT:s expertpanel kommenterade Åkessons svar hävdade statsvetaren Katarina Barrling att SD står till höger i skatter och företagsfrågor, men hon ifrågasatte om partiet står lika långt till höger i välfärdsfrågor.

Det är en vanlig invändning och ofta hänvisas till att SD vill göra satsningar inom äldreomsorgen och föreslår högre pension och a-kassa. Men argumentationen håller knappast.

I själva verket står SD till höger även i synen på välfärd.

SD vill dra ner statens ekonomiska stöd till kommunerna med 73 miljarder fram till 2020. Det innebär oundvikligen att kommuner och landsting tvingas till nedskärningar. Det kommer också att drabba äldreomsorgen, oavsett vad partiet hävdar.

När det gäller pensioner och a-kassa hade SD chansen att bidra till en höjning genom att godta den rödgröna budgeten efter förra valet. Istället röstade SD på Alliansens budget och höjningen uteblev.

För SD var det viktigare att få bort Löfven än att få igenom en högre ersättning till pensionärer och arbetslösa.

I en artikelserie i DN har den danske författaren Carsten Jensen skildrat hur Dansk Folkeparti stöpt om det politiska klimatet i landet. Partiets föregångare, Fremskridtspartiet, drev en nyliberal ekonomiska politik. Välfärdsstaten skulle skrotas och a-kassa och socialbidrag skulle ersättas med fri utdelning av gröt.

Idag har partiet bytt position och anser att den offentliga sektorn ska ta ett socialt ansvar. Men den välfärdsstat som partiet förespråkar är av nytt snitt och en del av partiets etniska projekt. ”En fästning med vindbryggan uppe”, skriver Jensen.

När SD flirtar genom att utlova välfärdsreformer är därför kritiken tredubbel.

  1. Partiet kan inte finansiera välfärden.
  2. Partiet sviker sina löften till förmån för att gynna Alliansen.
  3. Och, precis som Dansk Folkeparti i Danmark, ser SD välfärden som ett verktyg för sitt etniska projekt.

Genom att erbjuda välfärd till »svenskar« men inte till »icke-svenskar« vill SD skapa en uppdelning av invånarna i Sverige. För SD är det viktigare att dela upp befolkningen än att åstadkomma social trygghet.