Ledare Hur länge Ebba Busch sitter kvar beror nog på valet i höst, men frågan är vilken väg Kristdemokraterna tar med en ny partiledare. Blir det en ”äldre” kristdemokratiska, eller mer av den linje Busch drivit?
Ebba Busch har av allt att döma en extremt stark ställning i sitt parti. Hon är noga besett mer president än partiledare. Ett politiskt faktum som förstås kommer att manifesteras under helgens kristdemokratiska ”kommundagar”.
Inte ens Lars Adaktusson avhopp från posten som utrikespolitisk talesperson lär störa den bilden. Han avgår i protest mot Ebba Buschs ”härskartekniker”. Adaktusson är den enda som varit öppet kritisk till Ebba Buschs omtalade husaffär, en historia som inte verkar ha påverkat stödet för henne i partiet.
I partiet är hon ohotad, i varje fall tills vidare
Rent politiskt står Adaktusson och Busch varandra nära, det vill säga betydligt längre ut på högerkanten än Alf Svensson och Göran Hägglund.
Ebba Busch är en skicklig retoriker. I varje fall bland de som gillar att hon inte lägger fingrarna emellan. Hon är en tidstypisk politiker i denna populistiska era, då uppseendeväckande utspel ofta premieras. Hennes debattstil har högerpopulistiska drag och är för det mesta konfrontativ. Hennes politiska tonläge är nästan alltid högt. Hon får ofta uppmärksamhet för sina tillspetsade angrepp. Det mest kända och mest problematiska exemplet är när hon hävdade att regeringen med ”berått mod” hade låtit äldre dö under pandemin.
Men i partiet är hon ohotad. I varje fall tills vidare.
Ett skäl är förstås att hon i förra valet överraskande lyfte partiets valresultat. Inför valet låg partiet långt under fyraprocentsspärren. Men Ebba Busch gjorde en enorm uppryckning och partiet hamnade på 6,3 procent. Efter en sådan framgång sitter en partiledare säkert på sin post ett bra tag framöver.
En förklaring till att partiet valde henne från början har att göra med vikande valresultat. Som mest samlade partiet med Alf Svensson 11,77 av väljarna bakom sig. Det var 1998. Sedan backade partiet i fyra val i rad.
Så kom alltså uppgången i förra valet. Med en ny partiledare och en ny politisk profil och stil.
Med valet av Ebba Busch kom en politisk förflyttning i takt med tiden. Alf Svensson försökte slipa av kanterna på de mest otidsenliga konservativa förslagen. Och efter honom befäste Göran Hägglund bilden av partiet som mindre värdekonservativt, stabilt borgerligt men någorlunda i den borgerliga mitten av högerkanten.
Den nykonservativa vågen i Sverige började inte med Ebba Busch, men blev synlig på allvar i slutet av 00-talet. Sverigedemokraterna hade fått nästan 3 procent 2006. Och kom in i riksdagen fyra år senare. Och en mer högerorienterad konservatism fick samtidigt ett bredare genomslag. Vilket färgade av sig även på Kristdemokraterna, till en början mest i ungdomsförbundet. När Ebba Busch 2008 valdes till vice ordförande i KDU satt Charlie Weimers som ordförande. Dessförinnan var han aktiv i MUF. Numera är han Sverigedemokrat. Ungdomsförbundet rörde sig högerut och höjde tonläget mot feminism och mångkultur.
Detta beredde kanske inte väg för herren, men för ett politiskt skifte också i själva partiet. Och för Ebba Busch som partiledare.
Man kan säga mycket om det parti Alf Svensson formade. Det var i grund och botten ett värde- och socialkonservativt parti. Som såg religionen som samhällets bärande pelare. Som var emot abort och samkönade äktenskap.
Partiet stod till höger i värdefrågor. I mitten i många välfärdsfrågor. Och var ”liberalt” när det kom till internationalism, bistånds- och flyktingpolitik.
Den europeiska kristdemokratin har sina särskilda historiska rötter, och är något annat än svenska Kristen Demokratisk Samling (KDS), som partiet hette på den tiden. Senare har partiet alltså bytt namn och försökt knyta an till tyska CDU, som var ett ”folkparti i mitten”. Men dagens svenska kristdemokratiska parti står inte högerpopulisterna långt efter. Och har i synen på välfärd och ekonomi krokat arm med friskolelobbyn och skattesänkarhögern.
Ebba Busch tillträdde 2015. Nu har alltså hon suttit i sju år. Numera sitter partiledarna i genomsnitt i tio år. Några lite längre, andra lite kortare tid. Hur länge Busch sitter beror säkert på hur det går i höstens val. Men hennes avgång lär inte ligga allt för långt in i framtiden.
Påpassligt ger Timbro ut antologin ”Kristdemokrati. Människosyn. Etik. Politik”, i samarbete med partiets tankesmedja Civitas, som inte gjort något större väsen av sig på sistone. Ebba Busch bidrar inte i boken. Vilket väl inte är ägnat att förvåna. Texterna i boken ligger långt från hennes politiska projekt.
Vad blir det av Kristdemokraterna efter Ebba Busch? Finns det ett liv för Kristdemokraterna efter att den tidigare Livets ord-eleven Ebba Busch lämnar den politiska scenen? Kommer vi få se en återgång till Alf Svenssons kristdemokrati? Eller blir nästa steg att Sara Skyttedal, ordförande i ungdomsförbundet efter Charlie Weimers och nu i Europaparlamentet, tar över. Hon är en politiker av samma ull som Ebba Busch.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
