Dödligheten bland vaktmästare, skogsarbetare och vårdbiträden är upp emot dubbelt så hög som genomsnittet i populationen under en given mätperiod. Inom vissa yrkeskategorier ökar till och med dödligheten. Samtidigt har personalchefer, arkitekter och finanschefer en halverad dödlighet. Den yttersta av orättvisor – skillnaden i livslängd – måste tas på större allvar.

Statistiska centralbyrån (SCB) gör vart tionde år en studie där de följer olika yrkesgrupper under en femårsperiod och jämför dem i dödlighet. Den senaste studien publicerades tidigare i höstas och har studerat Sveriges samlade yrkeskår under åren 2018–2022. Vid utgången av 2017 börjar man följa alla Sveriges invånare i åldrarna 35–64 år och delar in dem efter yrke. I slutet av 2022 gör man en uppföljning för att se hur många i respektive yrkesgrupp som fortfarande lever. Man tittar då på alla dödsfall och inte bara arbetsrelaterade.

Inom flera yrkeskategorier har också dödligheten ökat sedan senaste studien för tio år sedan

För att kunna jämföra olika yrken börjar man med att räkna ut dödligheten i hela populationen. Därefter jämförs dödligheten i respektive yrkesgrupp mot genomsnittet i populationen. Eftersom en yrkesgrupp med fler äldre personer kommer att ha högre dödlighet än en motsvarande yrkesgrupp med yngre personer görs justeringar för köns- och ålderssammansättning.

Givet köns- och ålderssammansättningen räknar man ut hur många i yrkesgruppen som borde avlidit om yrkesgruppen haft samma dödlighet som resten av populationen. Denna förväntade dödlighet jämförs sedan med den faktiska dödligheten för yrkesgruppen.

Resultaten är tydliga. Dödligheten i vissa yrkesgrupper är mer än fyra gånger högre i de värsta yrkena jämfört med de yrken med lägst dödlighet. Inom flera yrkeskategorier har också dödligheten ökat sedan senaste studien för tio år sedan. Yrken med krav på högskoleutbildning har generellt lägre dödlighet än yrken med lägre utbildningskrav. Även inkomsterna är högre bland de yrkesgrupper som har låg dödlighet.

Arbetaryrken dominerar bland de yrkesgrupper som sticker ut med högre dödlighet. Bland vårdbiträden är dödligheten 50 procent högre och för tidningsbud och vaktmästare är dödligheten mer än dubbelt så hög mot vad man kan förvänta sig.

Det är givetvis inte bara yrket i sig som är avgörande för dödligheten. Dödligheten påverkas av en mängd andra socioekonomiska faktorer som tillgång till sjukvård, hälsorådgivning, gemenskap och meningsfulla fritidsaktiviteter. Men det bör med kraft understrykas att det inte gör sambandet mellan yrkestillhörighet och dödlighet mindre problematiskt.

Skillnader i dödlighet och livslängd är det yttersta måttet på ojämlikhet. Visst går det att argumentera för att en mer produktiv individ med hög utbildning ska få en högre lön, men knappast också ett längre liv. När dödlighet så tydligt kan kopplas till inkomst och yrke måste samhället arbeta hårdare för att minska de ekonomiska klyftorna och säkra att alla människor får samma chanser till ett långt liv. Ingen tjänar på att vissa yrkesgrupper dör i förtid.