Svenskt Näringsliv behöver förklara hur de vill att arbetsmarknaden ska regleras.

Att den svenska arbetsmarknaden i det närmaste är befriad från uppslitande konflikter och massiva strejker är ingen självklarhet. Under tiden mellan det första och andra världskriget hade Sverige fler arbetsmarknadskonflikter än något annat land. Två socialdemokratiska regeringar fick avgå på frågor som rörde detta. Det var först när arbetsgivarna insåg att kollektivavtalen var här för att stanna, som Sverige förändrades.

Manifestationen för det nya samförståndet var Saltsjöbadsavtalet. Både arbetsgivare och fackföreningar hade mycket att vinna. Arbetsgivarna slapp avbräck i produktionen och det lokala facket blev ofta en konstruktiv part när det krävdes omställningar. Facket fick inflytande och slapp använda medlemsavgifterna till ersättning för strejkande och lockoutade arbetare.

Svenskt Näringslivs agerande under den senaste veckan får mig att tvivla på deras vilja att upprätthålla samförståndet. Reglerna för utstationerad arbetskraft från andra EU-länder och reglerna för arbetskraftsinvandring gör det mycket svårare för facket att göra sitt jobb – att se till att alla har kollektivavtal i Sverige.

Det vore kanske rimligt om Svenskt Näringsliv, som tvingar alla sina förbunds medlemsföretag att teckna kollektivavtal, var intresserad av att hindra underbudskonkurrens. Om man ska tolka signalerna från Urban Bäckström pekar de i en annan riktning. Socialdemokraterna och LO anklagas för att fiska i grumliga vatten när de tillsammans försöker lägga fram en gemensam problembeskrivning och avsiktsförklaring om hur arbetsmarknaden ska kunna fungera bättre.

Svenskt Näringsliv behöver förklara hur de vill att arbetsmarknaden ska regleras. Hur ska alla som arbetar i Sverige kunna få schysta villkor och hur ska konkurrensen mellan företag kunna bli mer rättvis? Men i stället drar de rasist-kortet mot LO.

Det finns ingen som vet exakt vad som behöver göras för att det ska vara möjligt att få fördelarna av arbetskraftsinvandring och en fri rörlighet inom EU och slippa ifrån nackdelar. Dagens regler har gett alldeles för många möjligheter att utnyttja utländsk arbetskraft. Arbetstillstånd kan säljas dyrt och när de som köpt tillståndet väl befinner sig i Sverige gör de det ofta i en rättslös situation. De måste acceptera helt oacceptabla villkor.

Om Svenskt Näringsliv och regeringen fortsätter att förneka eller negligera problemen bjuder de in till ökade konflikter. En ökad rörlighet över nationsgränserna innebär stora fördelar för Sverige och svenska företag. Men om inte problemen, för utländsk arbetskraft, såväl som för arbetstagare och företag som jobbar i sektorer med mycket oreglerad konkurrens, tas på allvar riskeras en backlash. Antingen kan vi få en politisk utveckling där partier som ropar på stängda gränser får allt mer stöd, precis som i resten av Europa, eller så går vi mot en situation med allt fler allvarliga och utdragna arbetsmarknadskonflikter som gäller rätten att kräva kollektivavtal.