Mitt under debatterna om vinster i välfärden gör börsnoterade Attendo en jättevinst och slår till med en rekordstor aktieutdelning.

I torsdags begravdes min svärfar Olof. Hans sista fyra år bodde han på Attendos demensboende Långbroberg i Stockholm. I hyra för sin lilla etta utan kök betalade han nästan 9 000 kronor i månaden. Över 100 000 kronor om året.

Till det kommer kostnad för mat, omvårdnad och annat. Sen tillkommer en hel del av våra skattepengar som via kommunen slussas till Attendo.

Samma dag som Olof begravdes presenterade Attendos vd Henrik Borelius bokslutet för 2016. En vinst på 649 miljoner kronor, mer än fördubblad jämfört med 2015 och aktiekursen steg. De redan rika blir ännu rikare när börsnoterade Attendo nu delar nu ut närmare 200 miljoner kronor till sina ägare. Fem chefer i koncernledningen lär kassera in 40 miljoner.

Egentligen småpengar i deras värld, då de fem cheferna sett värdet på sina aktier i företaget öka med en miljard kronor på ett år.

En miljard är tusen miljoner kronor. Nästan 2000 kronor i minuten.

Allas vår framtid lämpar sig inte för spekulation och privata experiment.

Brist på, och behov av, vård och omsorg är det som skapar en del av värdet på bolaget. Men det avgörande för Attendos börskurs är personalens engagemang och kompetens. Utan deras slit dygnet runt fungerar inte Attendo.

Ändå var det just detta företag som genom sin arbetsgivareorganisation drev kampen mot Kommunal, undersköterskornas fackförbund, i förra årets avtalsrörelse. Almega Vårdföretagarna vägrade in i det längsta att gå med på samma form av löneökningar som de kommunalt anställda redan fått. 1 000 kronor till de utbildade undersköterskorna skulle hota verksamheternas existens, menade arbetsgivarna och målade upp katastrofbilder.

Kommunal tvingades efter sega och resultatlösa förhandlingar varsla om konflikt innan de undersköterskor som arbetade med Olof fick sin välförtjänta löneökning.

SVT var med när Almega presenterade bokslutet där frågor om förslaget på vinsttak inom välfärden kom upp. Vd Henrik Borelius sa att han inte trodde att förslaget kommer att genomföras, men om det skulle genomföras så skulle det vara mycket negativt för företaget: »Vi ser det inte som en vinstbegränsning, utan nästan ett vinstförbud, och det skulle slå hårt mot Attendo förstås.«

Attendo är ett bra exempel på när pengar avsedda för vård och omsorg istället bygger upp privata förmögenheter. Det dränerar vår gemensamma välfärd på viktiga resurser.

Samtidigt finns det kooperativ, ideella företag och mindre, privata aktörer som gör ett jättebra jobb utan att fokusera på vinst, men där överskott är en förutsättning för att driva verksamheten vidare. I debatten om vinster i välfärden dras de ofta över samma kam som jättarna i branschen.

Och nu är det upp till politikerna att sätta ner foten och bestämma sig för en linje när det gäller vinster i välfärden. Ska det vara olika villkor i olika delar? Ska utbildning ha en norm, sjukvård en annan och omsorg en tredje? Eller ska alla stöpas in i Ilmar Reepalus utredning?

Våra skattepengar ska vikas till det de är avsedda för, alltså inte till riskkapitalister, koncerner och företag med Mammon som ledstjärna.

Och om något område måste prioriteras, så ta barnen först. Barnens utbildning, allas vår framtid, lämpar sig inte för spekulation och privata experiment.