Ytterligare skattesänkningar och angrepp mot facket. Den gamla högern känns igen.
I valet 2014 tappade Moderaterna sju procent av sina väljare. En tydlig signal om att missnöje råder. När så partiet några månader senare presenterade sin valanalys var jobben en nyckelfaktor.
“Under förra mandatperioden avstannade vår politikutveckling. Det gällde särskilt jobbfrågan. I valrörelsen 2014 saknades det ett politiskt innehåll som upplevdes stå i proportion till de arbetsmarknadsutmaningar Sverige har”, skrev partiet på DN Debatt.
Så när Anna Kinberg Batra på fredagen för första gången som partiledare stod på scenen i Almedalen var det inte en högoddsare att det skulle handla om jobben.
”Det rör sig om reformer på sammanlagt tio miljarder kronor – Sveriges hittills största satsning för att bryta det nya utanförskapet”, förklarade Kinberg Batra Moderaternas nya jobbpolitik.
Men den som sätter sig in i vad Moderaterna faktiskt föreslår märker snart att av de tio miljarderna är nio en skattesänkning. Vad partiet föreslår är i praktiken ännu ett jobbskatteavdrag. Det är marknadsfört som en satsning för låginkomsttagare – men fortfarande får de som tjänar mest mer i plånboken.
Nu finns det också ett annat syfte med Moderaternas förslag. Att fler få ska få incitament att ta ett lågbetalt jobb. Genom att skatten på de lågt betalda jobben blir lägre ska fler tycka att det är värt ett låglönejobb.
Det var också syftet med de tidigare jobbskatteavdragen. Avdraget bygger på att den anställda genom att betala lägre skatt ska kunna acceptera en viss lönesänkning före skatt. Det ska i sin tur innebära att företag blir mer intresserade av att anställa. Problemet var att det inte fungerade i praktiken. Den svenska modellen stod emot och låglönejobben har uteblivit.
Kontentan av den förda politiken under alliansens år vid makten är samtidigt att över hundra miljarder som hade kunnat användas för viktiga investeringar slumpades bort.
Med andra ord. Moderaternas ”stora” satsning är exakt samma politik som tidigare, bara paketerat till att heta ”förstajobbet-avdrag”. Att Moderaterna räknar med att skattesänkningen totalt ska skapa 10 000 heltidsjobb gör det bara mer förbryllande.
Återigen. Viktiga skattemedel till den krisande skolan, till en vård som skulle kunna fungera bättre och en infrastruktur i behov av satsningar slarvas bort. För att vara ett parti som gång efter annan säger sig ta ansvar för statskassan är det anmärkningsvärt oansvarigt.
Samtidigt skärper Kinberg Batra tonläget mot facket. Om inte fack- och arbetsgivare tar ett större ansvar för att få fram fler lärlingsjobb är Moderaterna beredda att stryka kravet på kollektivavtal. Kanske är det irritationen över att den svenska modellen är så stark som här gör sig hörd. Kollektivavtal är som bekant en bärande del av den svenska modellen.
Från scenen sa Anna Kinberg Batra att alliansen ska vinna valet senast 2018. Hon bör nog inte skynda fram allt för mycket. Även om nyvalslängtande moderater i dag har gått runt i Visby med ”Riv upp DÖ”-t-shirts har partiet uppenbarligen ett stort arbete framför sig. Och om partiet tänker utropa fler förslag till ”Sveriges hittills största satsning” vore det nog smart att inte bara återvinna gammal politik.
Men man kan åtminstone konstatera att den gamla högern börjar kännas igen. De som ger sig på den svenska modellen, går till angrepp mot facket och ägnar nätterna åt att drömma om fler lågbetalda jobb.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
