Lena Thunberg

Västsahara EU agerar för att kringgå sin egen domstol och låta Marocko fortsätta plundra Västsahara på råvaror. Den svenska regeringen ger inte tydliga direktiv till näringslivet om vad EU-domen innebär för handel med landets varor, skriver Lena Thunberg, redaktör för Tidskriften Västsahara.

Det var en stor seger för västsaharierna när EU-domstolens högsta instans i december 2016 fastställde att associations- och handelsavtal mellan Marocko och EU inte gäller Västsahara, eftersom landet inte tillhör Marocko. Dessutom fastslogs att Polisario är västsahariernas representant.

Men utan insyn och naturligtvis utan kontakt med Polisario förhandlar nu EU med Marocko om ett nytt avtal, där de västsahariska produkterna ändå ska ingå.

»Vi vill ställa till ett herrans liv. Allt går nu i helt fel riktning. Sätt stopp för detta! Man agerar nu helt regelvidrigt. EU borde klart och tydligt ha förklarat vad som gäller efter EU-domen. Alla EU-länder ska naturligtvis följa lagen!» sa Jytte Guteland, EU-parlamentariker (S) på länk från Bryssel vid ett seminarium i Stockholm 27 september om handel med västsahariska varor.

Marocko tjänar enorma pengar på att sälja plundrad västsaharisk fosfat, fisk, grönsaker och sand som sina egna produkter runt om i världen. Dessa ekonomiska intressen är troligen huvudskälet till den 42-åriga ockupationen av stora delar av Västsahara.

Trots protester från Liberalerna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet i riksdagens EU-nämnd, valde den svenska regeringen i maj att säga ja till förhandlingar mellan EU och Marocko och därmed EU:s strävan att ändå få med västsahariska varor i ett nytt tilläggsavtal.

Marocko tjänar enorma pengar på att sälja plundrad västsaharisk fosfat, fisk, grönsaker och sand som sina egna produkter runt om i världen.

Varför detta rättsvidriga agerande?

Marocko lär ha hotat EU med att öppna gränsen för flyktingar, om Marocko inte längre får möjlighet att sälja stulna västsahariska varor till EU-länderna.

EU har sedan länge mycket goda relationer med Marocko; avancerad status. EU vill genom Marocko underlätta för handel med hela Nordafrika. Men framför allt agerar Marocko vakthund mot flyktingar från Afrika till Europa. Sedan många år har flyktingvågen över Gibraltar sund från Marocko, den närmaste vägen från Afrika till Europa, upphört. Med Marockos hjälp har den vägen täppts till.

Att Sverige utsatts för påtryckningar från EU-länder med Frankrike i spetsen för att stryka Marocko medhårs är nog tveklöst.

Hur kan man annars förklara U-svängen när det gäller ett erkännande av Västsahara, tystnad när det gäller Marockos ockupation och flagranta övergrepp mot skyddslösa västsaharier i ockuperat område, inget kraftfullt agerande i FN:s säkerhetsråd och nu senast ja till EU:s försök att kringgå sin egen domstols dom?

Regeringen har inte heller gett någon information eller vägledning till svenskt näringsliv om konsekvenserna och tolkningen av EU-domstolens dom från december 2016.

För över 10 år sedan röstade Sverige som enda land mot EU:s fiskeavtal med Marocko – eftersom de västsahariska fiskerika vattnen inte var uteslutna.

Det var ett korrekt och hedervärt beslut, där man hänvisade till folkrätten och internationell lag. Vart har hedern och rättsmedvetandet tagit vägen idag?

Lena Thunberg är redaktör för Tidskriften Västsahara