Debatt EU:s medlemsländer får inte ge statligt stöd för att hjälpa sina företag – speciellt inte för att få konkurrensfördelar i andra länder. Men en del EU-länder praktiserar nya varianter av stöd för att göra sina företag mer konkurrenskraftiga.
Polens ekonomi går som tåget. Landet har haft en av de högsta BNP-tillväxterna i EU sedan 2004 och är det enda EU-landet som klarade finanskrisen 2008–2009 utan recession.
Frågan är hur mycket Polens specialvariant av stöd för företag som opererar utomlands har haft betydelse. För många polska företag har sin stora verksamhet utanför Polen. Däribland i Sverige.
Det stora avdraget
Enligt Arbetsmiljöverket var Polen det land som anmälde flest utstationerade arbetstagare till Sverige under 2023. Totalt anmäldes 12 153 personer, vilket motsvarar lite drygt 16 procent av det totala antalet utstationerade arbetstagare i Sverige. När polackerna kommer till Sverige för att jobba, och har A1-intyg som innebär att de sociala avgifterna ska betalas i hemlandet, inträder direkt ett polskt statsstöd.
Statsstödet innebär att de sociala avgifterna blir lägre vid jobb utomlands. I Polen delar arbetsgivaren och arbetstagaren på de sociala avgifterna. Totalt ligger de sociala avgifterna på 34,19 procent av bruttolönen, [1] varav arbetstagaren står för 13,71 procent och arbetsgivaren för 20,48 procent (siffror från 2025). Det vill säga: Det är siffran gäller när arbetet utförs i Polen. Men då arbetstagaren skickas till Sverige blir siffran annorlunda.
Vid betalning av de sociala avgifterna dras först bort ett avdrag på 510 kronor per dag (summan är lika med traktamente för tjänstemän när de jobbar utomlands) från bruttolönen. För en månad på 30 dagar blir avdraget från bruttolönen 15 300 kronor.
Räkneexemplet Piotr
Om vi utgår från att den polske byggnadsarbetaren Piotr får 88 procent av lönen, likt de flesta utländska byggnadsarbetare, har han en beräknad månadslön på 33 440 kronor.
Från månadslönen tar vi bort utlandsavdraget på 15 300 kronor. Kvar blir 18 140 kronor som det ska betalas sociala avgifter på.
De sociala avgifterna blir totalt 6 202 kronor för Piotr när han jobbar utomlands. Jobbar han i Polen, med samma lön, blir de sociala avgifterna 11 433 kronor.
När man jämför svenska byggföretagets kostnad med det polska byggföretagets kostnad blir konkurrensfördelen mycket tydlig.
Först och främst betalar det polska byggföretaget, likt de flesta utlandsregistrerade företag, enbart 88 procent av fullbetald till sina anställda. 88 procent ges till de anställda som har yrkeserfarenhet mellan 1–5 år – även om byggnadsarbetarna jobbat hela livet inom yrket.
För det andra betalar den polske arbetaren en del av de sociala avgifterna.
Och för det tredje har vi då utlandsavdraget på bruttolönen som stöttar det polska företaget än mer i konkurrensen.
Det svenska byggföretaget betalar full lön till sin anställde Sven och betalar de sociala avgifterna i Sverige. Det svenska byggföretagets kostnad för Sven är 33,9 procent högre än det polska företagets kostnad för Piotr.
Statsstöd
Det är förbjudet med statsstöd till företag inom EU, enligt artikel 107 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Citat ur artikeln:
”Stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel i någon form och som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion är oförenligt med den inre marknaden”
Är då nedsatta sociala avgifter att betrakta som statsstöd? Det borde de göra, då avdragen enbart gäller utlandsuppdrag, de ger en ekonomisk fördel, de påverkar handeln mellan medlemsstaterna och att polska staten avstår från intäkter.
Egentligen är det Piotr och hans utstationerade polska arbetskamrater som stöttar de polska företagen. När de blir gamla kommer de få en lägre pension. Hur mycket lägre beror på hur många år de jobbat utomlands.
Rumänien och Kroatien
Det finns fler länder som gör ungefär som Polen. Rumänien har också stora ”utlandsavdrag” från bruttolönen när de sociala avgifterna ska betalas. Vilket i det här fallet gynnar främst den rumänske arbetaren – när han får sin lön – då det är han som står för hela 35 % av de sociala avgifterna (arbetsgivaren för 2,25 procent). Men på äldre dagar blir pensionen lägre.
Kroatien har också en form av statsstöd, men det ser lite annorlunda ut. Istället för att betala sociala avgifter på den faktiska lönen som är utbetald utgår man från medellönen för byggnadsarbetare i Kroatien plus 20 % som blir den beräkningsgrundande inkomsten.
Hellre underentreprenörer
Det är bara att konstatera att i EU-gemenskapen är inte alla länder våra vänner. Det har bidragit till att Sverige utarmas på svenska byggnadsarbetare. Det har blivit bättre och billigare att sparka sina svenska byggarbetare och ta in underentreprenörer.
Det borde väl vara på sin plats att både arbetsgivarorganisationer, fack och framförallt politiker börjar agera med kraft mot den snedvridna konkurrensen. Detta, förstås, förutsatt att man verkligen värnar om svenska företag, svenska byggnadsarbetare och Sverige.
Anmälan görs till Europeiska kommissionens generaldirektorat för konkurrens (DG Competition) som är det organ som ansvarar för att implementera och verkställa EU:s konkurrensregler. Dess huvuduppgift är att säkerställa att konkurrensen är rättvis och effektiv på den inre marknaden, bland annat gör DG Competition bedömningar av statliga stöd.
Anna-Lena Norberg
Anna-Lena Norberg har arbetat mot arbetslivskriminaliteten i närmare 20 år. Först som grävande journalist vid sajten StoppaFusket, därefter har hon arbetat som konsult, skrivit två böcker om ämnet, gjort en rapport till Byggmarknadskommissionen och skrivit stödmaterial för upphandlare på uppdrag av Upphandlingsmyndigheten.
[1] I avgiften ingår en olycksfallsförsäkring som varierar beroende på antalet försäkrade anställda och bransch.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
