Idag kommer den som köper sex enkelt undan med anonymiserande böter. Ingen behöver få veta att ett brott har begåtts. Så kan det inte fortsätta.

De flesta som köper sex är helt vanliga snubbar – din partner, din arbetskamrat, din bästa vän, din bror. I normala fall skulle de aldrig få för sig att begå brott. Jag brukar inte förespråka skambeläggande, men vad gäller sexköp behöver vi vrida upp skamtemperaturen gentemot män i vår närhet.

I Stockholm kan du hitta 200 lägenhetsbordeller . Om du är ute och promenerar i den här staden är det inte osannolikt att du passerar förbi flera av dem.

Dessa 200 lägenhetsbordeller existerar för att män efterfrågar dem. (Ytterst få av sexköparna är kvinnor.) Så länge männens efterfrågan finns kommer det också att finnas människohandlare som drar nytta av den.

Enligt en kartläggning gjord under 2014 har 7,5 procent av alla män i åldrarna 18 till 65 år köpt sex någon gång i livet. Många sexköp sker utomlands och sänker tröskeln även för inhemska sexköp.

Sven-Axel Månsson, professor i socialt arbete som forskat om sexköpare, berättar att sexköparna är män med vitt skilda livssituationer – gifta, ensamstående, småbarnspappor, frånskilda – från alla samhällsklasser. Om de, mot förmodan, åker fast skyller de på att deras fru, sambo eller flickvän inte är intresserade av samma typ av sex som de själva och att de därför sökt upp prostituerade. De är helt enkelt offer för omständigheterna.

Vissa sexköpare inbillar sig till och med att de gör den säljande personen en tjänst. I realiteten är det tvärtom.

De bidrar till att organiserad brottslighet och människors utsatthet kan fortsätta. 90 procent av de kvinnor som säljer sex är offer för människohandel .

De män som ägnar sig åt sexköp bör inte erbjudas tillfälle att via strafföreläggande undvika den offentliga skampålen

Men, låt dig inte heller luras av dina föreställningar om vem som säljer sex. Bland ungdomar är det nu högre andel killar än tjejer som har sex mot ersättning. Bland sexsäljande män utgörs en betydande del av ungdomar utan skyddsnät.

Visst, det finns prostituerade som tycker att deras situation är helt ok, men de allra flesta säljer sin kropp för att de blir tvingade till det eller för att de inte har någon annan möjlighet att försörja sig  Kopplingen mellan människohandel och prostitution är i de flesta fall tydlig.

Majoriteten av de som åker fast för sexköp väljer att erkänna och betala böter. Åklagare beslutar alltså om strafföreläggande  istället för att väcka åtal. På så sätt kan sexköparen undvika den offentliga skam som en dom medför. Så som straffet är utformat idag är det att likna vid fortkörningsböter. Om vi vill komma till rätta med sexköparnas kriminella beteende måste deras fall dömas i domstol och på så vis bli en offentlig handling.

Lagen som kriminaliserar sexköp är uppenbarligen inte tillräckligt avskräckande. Med tanke på #metoo-berättelserna som kommit från etablerade kvinnor i vårt samhälle vill jag inte ens tänka på vad de som säljer sex utsätts för. De män som ägnar sig åt sexköp bör därför inte erbjudas tillfälle att via strafföreläggande undvika den offentliga skampålen.

Idag kommer den som köper sex enkelt undan med anonymiserande böter. Ingen behöver få veta att ett brott har begåtts. Så kan det inte fortsätta.

PS. Det är fortfarande oklart hur många som omfattas av gårdagens beslut om de ensamkommande barnen. Regeringen bör tänka efter både en och två gånger om vad som händer med de barn som får avvisningsbeslut. För den som saknar skyddsnät och vill mätta magen kan valet komma att stå mellan prostitution och kriminalitet. Vill regeringen verkligen ta ansvar för det?