ledare Angela Merkels stora tyska koalition kan spricka. Måndagens kompromiss betyder att regeringskrisen egentligen bara tagit paus i två veckor.

CSU, den bayerska varianten av det kristdemokratiska partiet har en annan mening än CDU, de vanliga kristdemokraterna, om migrationspolitiken.

Inrikesminister Horst Seehofer, som tillhör CSU, vill avvisa alla flyktingar vid gränsen som är registrerade i ett annat land.

Regeringschefen Angela Merkel i CDU säger nej till en sådan ordning, eftersom det strider mot EU:s regler och hotar principen om den fria rörligheten.

Men det är också inhumant. Avvisar man på detta sätt alla vid gränsen säger man till dem: Vi är inte intresserade av dina rättigheter och vad som står i dina papper. Vi struntar i om du är ett av Assad-regimens tortyroffer. Har du redan hustru och barn i Tyskland, ja, då är det inte vårt problem.

Men den tyska striden handlar inte bara om migrationspolitiken. Skulle det tungt vägande Tyskland strunta i EUs regler, uppstår dominoeffekter, att den redan dåliga sammanhållningen i Europa riskerar bli ännu sämre.

Det är uppenbarligen vad CSU i Bayern vill ha.  Markus Söder, som är regeringschef i Bayern, har sagt att den tid är förbi då man slöt avtal mellan olika länder. Nu ska varje nation tänka på sig själv och sin egen befolkning, menar han.

Chanserna är väldigt små att Merkel nu ska få till något europeiskt samförstånd när detta hittills inte varit möjligt.

Liknande stämningar i andra länder gör att splittringen CDU/CSU kan ses som ännu ett tecken på en utbredd åternationalisering av Europa.  Motståndet mot EU är starkt i  en rad östliga länder och i den nya populistiska regeringen i Italien.

Under måndagen slöts en kompromiss mellan de stridande parterna.  Merkel får ett uppskov på två veckor att försöka hitta andra lösningar tillsammans med länder som fått ta emot stora mängder flyktingar, främst Italien och Grekland.

Chanserna är väldigt små att hon nu ska få till något slags europeiskt samförstånd när detta hittills inte varit möjligt.  Det betyder att regeringskrisen egentligen bara tagit en paus i två veckor.

Är det CSUs inrikesminister Horst Seehofer, som då får gå? Eller är Angela Merkels långa tid som förbundskansler också över?

Och hur går det med Europa? EU är pressat från två håll. En bild av detta är att den amerikanske presidenten Donald Trump förtjust twittrat om de tyska bekymren. Det ryktas om att han innan sommaren är över ska vänslas på ett toppmöte med ännu en diktator, Vladimir Putin, en man med växande antal vänner bland Europas högerextremister.

Om Seehofer och hans CSU tvingas lämna regeringen, blir det då nyval?  Ingen verkar intresserad, eftersom ett nyval förmodligen skulle bli en framgång för det främlingsfientliga Alternative für Deutschland (AfD).

Liberalerna i FDP är kluvna. Inte alla där kan tänka sig att ersätta CSU i den stora koalitionen.  De Gröna däremot verkar klart mer intresserade av att rycka in och stödja en försvagad regering.

Men orkar Merkel ännu en gång sätta sig och försöka tråckla ihop ett nytt regeringssamarbete?  Det ser mörkt ut för Tyskland.