ledare Det är lätt att skrika efter en total nedstängning av samhället. Men de som gör det måste kunna svara på frågan: vad gör vi med alla de kvinnor och barn som kommer att fara fruktansvärt illa av detta?

Att alltid ha nyckelknippan beredd i handen, prata med någon i telefon och att ständigt kasta en blick över axeln är några av de strategier som är internaliserade i en kvinnas liv. Vi får lära oss tidigt om farliga män ute på gatorna. Och dessa finns. Samtidigt är hemmet är den farligaste platsen för en kvinna, det är där det mesta av våldet mot kvinnor sker. Varje månad mördas minst en kvinna i Sverige av en man. En man hon delat livet med, litat på, älskat och ibland har barn med.

Kvinnorättsorganisationer och andra aktörer varnar för att coronakrisen riskerar att öka mäns våld mot kvinnor. I och med coronapandemin är vi idag mer hänvisade till hemmet än normalt. I somliga länder råder utegångsförbud. Det betyder att väldigt många kvinnor är hänvisade till sina våldsamma partners och de allra flesta länder vittna om att isoleringen har lett till en oroväckande ökning av mäns våld mot kvinnor.

En ekonomisk kris riskerar att leda till en våldseskalering.

Hemmet, som ska vara vår trygghet, är för många kvinnor och barn förenat med livsfara. Att kunna gå ut, gå till jobbet eller skolan är för många kvinnor och barn en väldigt viktig livlina. Dels för att komma ifrån våldsutövaren, men det gör också att våldet kan uppmärksammas av omgivningen. Kvinnofridslinjer runt om i världen vittnar om färre samtal, helt enkelt för att det är omöjligt för kvinnor att ringa när deras våldsamma partners är i närheten. Många länder har därför tagit till olika metoder för att ändå kunna nå ut till dessa kvinnor.  I Frankrike kan våldsutsatta kvinnor använda kodordet ”mask 19” på landets apotek. Då kontaktas myndigheter. Flera länder erbjuder våldsutsatta kvinnor och barn gratis boenden på tomma hotell.

När Folkhälsomyndigheten säger att man måste ha ett helhetsperspektiv på smittbekämpningen är det just sådana här saker som åsyftas. Vilka konsekvenser får coronaviruset och smittbekämpningen på hela samhället och finns det vissa individer som blir särskilt utsatta? Det är lätt att skrika efter en total nedstängning av samhället. Men de som gör det måste kunna svara på frågan: vad gör vi med alla de kvinnor och barn som kommer att fara fruktansvärt illa av detta?

Våld förekommer i alla slags hem, av alla slags män. De kan vara rika, medelklass eller fattiga. De kan befinna sig högt upp på samhällsstegen, eller längst ner.  Våld kan ha funnits med i relationen från ett tidigt stadium, men det kan också uppstå helt plötsligt efter flera år tillsammans. Det finns också en rad riskfaktorer. Många kvinnorättsorganisationer varnar för vilka effekter coronapandemins konsekvenser kommer att ha på våldet. En ekonomisk kris riskerar att leda till en våldseskalering. Det innebär också att många kvinnor inte kommer att ha råd att lämna en destruktiv relation som följd av de ekonomiska konsekvenserna coronapandemin ger.

Mycket av mäns våld mot kvinnor anmäls aldrig och fångas heller aldrig upp av samhället. Mörkertalet är enormt. Det finns skäl att misstänka att detta mörkertal kommer att växa i coronakrisens spår och att samhället kommer bli ännu sämre på att fånga upp dessa kvinnor. När coronakrisen sedermera ska utvärderas måste även dessa perspektiv beaktas och lärdomar dras. Här och nu gäller dock detta: ring polisen om du ser eller hör något som gör dig orolig. Blir du själv utsatt för psykiskt eller fysiskt våld eller är orolig för en anhörig? Ring Kvinnofridslinjen på 020-505050 eller kontakta en tjej- eller kvinnojour och ring alltid polisen om det är akut.

 

***

 

Ytterligare lästips: Reband Razas krönika Jag är resultatet av misshandel i nära relation.