LEDARE Israel, Turkiet, Kina och nu senast Ungern. Alla länder som i coronahanteringens namn inskränkt demokratin. De makthavare som stiftat nya lagar mot yttrandefriheten och övervakning kallar dem tillfälliga. Så länge krisen råder. Det är tolkningen av när krisen är över som blir den avgörande frågan.
De blir fler nu, kommer tätare, är mer oroväckande. Jag tänker på rapporterna om att auktoritära ledare utnyttjar coronakrisen för att strama åt ytterligare kring de mänskliga rättigheterna. Tydligast är detta i Ungern. Som vanligt.
I måndag avskaffade Viktor Orbán i praktiken demokratin i landet. Från och med nu styrs Ungern direkt genom regeringsdekret. Det ungerska parlamentet är mer eller mindre avskaffat. Det blir nu förbjudet att sprida “falsk information”, och detta gäller enligt Ungerns justitieminister även för journalister som skriver om coronaepidemin. Brott mot den nya lagen kan ge upp till fem års fängelse.
Dessutom kan det nu väckas åtal mot medborgare, även journalister får man anta, som planerar att förhindra arbetet mot coronasmittan.
Tyvärr är Ungern bara det mest uppenbara exemplet i en lång rad av länder som nu passar på att ändra lagarna för att stärka ett mer eller mindre redan tydligt auktoritärt drag. Kina har det redan skrivits om. Deras nya, mer effektiva övervakningssystem, som på ytan är till för att stoppa viruset, men som i praktiken skulle kunna ge myndigheterna närmast total kontroll över sina medborgare.
Blir de nya lagarna kvar i Ungern måste landet stänges ute från EU-samarbetet.
Under den senaste veckan har det också kommit rapporter från Israel, där premiärminister Benjamin Netanyahu stängt ned landets domstolar, ajournerat parlamentet och öppnat för massiv övervakning av befolkningen genom deras mobiltelefoner.
Netanyahus motiv är att kontrollera så att människor som borde vara i karantän också är det, och stängningen av parlament och domstolar ska enligt de officiella uttalandena vara högst tillfälliga. Men hans kritiker varnar för att han nu tagit ett antal avgörande steg i icke-demokratisk riktning. Som av en händelse skulle Netanyahu själv inom kort ställts inför rätta, anklagad för korruption och bedrägeri.
Och i Turkiet släpper president Erdoğan tiotusentals fångar från landets fängelser för att begränsa smittspridningen där. Det gäller dock inte för journalister och politiska fångar.
»Under en kris som denna visar det sig vilka regeringarnas styrkor och svagheter är«, skriver den amerikanska statsvetaren Sheri Berman i en intressant artikel på sajten Social Europe. Hon konstaterar att regeringar som redan tidigare hade nära till auktoritära drag nu är snabba på att förstärka den tendensen, medan regeringar i länder med en starkare demokratisk ådra väljer andra vägar.
Kanske ska vi därför vara särskilt bekymrade när Trumps regering nu ber de stora sociala mediebolagen om stora mängder information för att kunna avgöra om människor verkligen håller den sociala distansen i coronatider.
Det avgörande är förstås vad som händer sen. Efter krisen. De makthavare som nu får frågan om drakoniska nya lagar mot yttrandefriheten skulle säkert säga att de är tillfälliga. Så länge krisen råder. Sedan får de omprövas. Och just tolkningen av när krisen är över blir den avgörande frågan.
Den sista paragrafen i det ungerska lagförslag som klubbades igenom i måndags slår fast att det är regeringen som ska göra den tolkningen. Säger Orbán att krisen inte är över blir lagarna kvar. Yttrandefriheten är då i princip noll i Ungern. För överskådlig framtid.
EU har hittills haft svårt att hantera utvecklingen i Ungern. Regelverken gör det svårt att straffa ett medlemsland som bryter mot de grundläggande värderingar som är nödvändiga att leva upp till för det land som vill komma in i unionen.
Den här gången får det inte råda någon tvekan. Blir de nya lagarna kvar i Ungern måste landet stänges ute från EU-samarbetet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
