Bild: stock.xchng

Mona Sahlin var överraskningen under den gångna veckan i Almedalen. Att hon tillsammans med komikern Henrik Schyffert skulle göra bättre ifrån sig i talarstolen än de flesta andra partiledare var kanske inte så överraskande. Vare sig Jan Björklund, Maud Olofsson eller Göran Hägglund är ju några stora retoriker. Mer förvånande var kanske att Sahlin och miljöpartiets Maria Wetterstrand politiskt kunde ta initiativet från de borgerliga i FRA-frågan.  

Att dra ett streck över alla tidigare, matta undanflykter om signalspaningen,  rensa bordet och börja om på nytt, det skulle passat utmärkt för statsministern som reträttväg. Men Reinfeldt har dessvärre målat in sig i ett hörn i frågan, och verkade långt från den smittande form han visade i Almedalen för två år sedan.

Kan man lita på socialdemokraterna om FRA? De som utifrån historien tvivlar på socialdemokraternas vilja att värna individen från övervakningssamhället, har ju ingen anledning att ifrågasätta miljöpartisternas engagemang, och de finns ju också med bakom förslaget.    

Men vänsterpartiet stod inte bakom vare sig FRA-utspelet eller en gemensam debattartikel i veckan, där socialdemokraterna och miljöpartiet lovar att de aldrig tänker samarbeta eller göra sig beroende av sverigedemokraterna, om de skulle komma in i riksdagen.  

Schabblet med Lars Ohlys medverkan ger fel signaler till väljarna, och ger de borgerliga chansen att styra över debatten till om oppositionen fömår regera ihop, och slippa svara på frågan om hur de själva ska hantera sverigedemokraterna, om dessa skulle bli vågmästare efter 2010.
Dagens Nyheter ledare i lördags är oroväckande. Visserligen avvisar tidningen den danska modellen,  där främlingsfientliga Dansk Folkeparti visserligen står utanför regeringstaburetterna, men stöttar regeringen och har stort inflytande.   

Men DN försvarar Alliansens strategiska tystnad och skriver att de borgerligas utväg, om man inte får egen majoritet, är att "att regera vidare och låta sverigedemokraterna ge sitt stöd där de vill". Det är uppseendeväckande att en stor liberal tidning ändå på detta sätt öppnar en dörr på glänt åt den politiska avgrunden.         

Mona Sahlin kom också i Almedalen med ett alternativ till de borgerligas konstiga fastighetsskatt. Det är att ta ut mycket mer skatt av villor på över 5 miljoner i taxering och att ta bort den retroaktiva ränteskatten. Det är mycket bättre fördelningspolitiskt än regeringens omläggning, utan att vara en skattechock för de medelinkomsttagare som Sahlin vill hålla på gott humör inför valet.

Samtidigt ger utspelet en bild av socialdemokratins dilemma.  Att helt riva upp alla delar av den nya fastighetskatten är för dyrt, när Sahlin redan lovat att återställa a-kassenivåerna.

Almedalen 2008 var ett intressant mellanår.  Bäst var alla nya kunskaper som gick att snappa upp under veckan och den återkommande repliken: "Jag håller med dig om att…."  En bild av att det, trots motsättningar i sak mellan partier och organisationer, finns samförståndsanda och en levande dialog.