Emma Persson
Emma Persson

Flera medier rapporterade förra hösten att riksdagsledamoten Daniel Sestrajcic (V) sparkat mot polisen under en demonstration. Problemet var att uppgifterna inte stämde.

Den 8 oktober 2015 deltog riksdagsledamot Daniel Sestrajcic (V) i en demonstration i samband med att polisen skulle avhysa palestinier från ett tältläger utanför Migrationsverket i Malmö.

På plats fanns, utöver palestinierna, personer som stödde deras sak och journalister.

Daniel var där för att uppmärksamma frågan eftersom han var kritisk mot Migrationsverkets agerande i deras ärenden samt även för att observera att allt gick rätt till. Tälten skulle rivas och tas bort, men det var tillåtet för demonstranterna att uppehålla sig på platsen. Det tog cirka tre timmar för polisen att riva tälten. Vid insatsen medverkade nästan 80 poliser. En del i folksamlingen försökte på olika sätt hindra polisen från att riva tälten och tidvis var stämningen upprörd. När polisen hade rivit tälten och insatsen var avslutad lämnade Daniel platsen.

Några dagar efter demonstrationen fick Daniel genom medier reda på att han var misstänkt för brott. De uppgifter som spreds i media var att Daniel skulle ha sparkat mot polisen. Medier som spred detta var Skånska Dagbladet, Expressen/Kvällsposten samt SVT.

Aktuell information baseras, som jag förstår det, på ett citat i Skånska Dagbladet från Lars Förstell (Malmöpolisens informationsavdelning) där han säger »Man ser på filmen hur han försöker sparka mot två olika polismän«.

Daniel kände stort obehag inför de uppgifter som spreds i medier samt att polisen påstod att det fanns en film som skulle visa gärningen eftersom han visste att det här inte var sant. Daniel kontaktade mig, jag tog kontakt med polisen för att bli förordnad som offentlig försvarare samt få reda på vad det var som polisen misstänkte Daniel för.

Jag förordnades som offentlig försvarare den 13 oktober förra året, men det dröjde till den 10 februari i år innan Daniel och jag, i samband med det första polisförhöret, fick muntlig information om misstankarna från polisen: Ohörsamhet mot ordningsmakten, våldsamt motstånd samt försök till våld mot tjänsteman. Vid detta tillfälle fick vi även se de filmer som polisen hade. Ingen av filmerna visade det som hade påståtts i medierna.

Vi kontaktade medierna och den 25 februari rapporterade SVT att det inte syns någon spark på polisens filmer. Det hade då gått mer än fyra månader sedan media spred de felaktiga uppgifterna och skadan var redan skedd. Daniel hade blivit dömd på förhand i medierna.

Den 29 februari beslutade åklagaren att lägga ner förundersökningen avseende våldsamt motstånd och försök till våld mot tjänsteman eftersom det inte gick att bevisa att Daniel skulle ha gjort sig skyldig till nämnda brott.

Att hängas ut med namn och bild på det sätt som gjordes med Daniel innan rättegången ens har börjat skadar en enskild något oerhört. Allmänhetens förtroende för en, som i det här fallet, riksdagsledamot kan minska, politiska motståndare använder det för att smutskasta osv. Med dagens medieklimat går det även mycket snabbt, felaktiga uppgifter får stor spridning samt finns för alltid kvar på nätet. Därtill måste vi också överväga om denna typ av mediebevakning påverkar domarens objektivitet. Kan det medföra att rätten till en rättvis rättegång undermineras?

Den 2 juni åtalades Daniel för ohörsamhet mot ordningsmakten och den 22 september dömdes han för detta. Det är en felaktig dom. Åtalet är ej styrkt och vi har därför överklagat domen till hovrätten.

En fråga återstår dock: Gav polisen medierna (i detta fall Skånska Dagbladet) felaktig information eller missuppfattade journalisten vad polisen sa? Oavsett vilket ansågs Daniel vara skyldig och dömdes på förhand i medierna innan vi ens hade fått höra vad han var misstänkt för.

Av: Emma Persson

Detta är en text publicerad i #5 2016 av Magasinet Arena. Vid citering, referera till Magasinet Arena. Vill du läsa vidare? Köp numret här.