Lokföraren Moa Friman talar till sina kolleger vid Stockholms central under den vilda strejken i april. Bild: Elsa Persson

Lokförare på Stockholms pendeltåg har gått ut i en vild strejk som ska pågå i tre dagar. Stridsfrågan gäller de tågvärdar som regionpolitikerna valt att avveckla. Flera lokförare saknar förtroende för det största facket, Seko. Men facket ST anser att arbetsgivaren, MTR, bör lastas för att situationen gått så långt.

Siham är en av alla resenärer som drabbas av inställda tåg när merparten av lokförarna på Stockholms pendeltåg i dag gått ut i en vild strejk som ska pågå i tre dygn. Hon ska åka till Göteborg, men först behövde hon ta pendeln till Stockholms central från Haninge.

– En resa som ska ta 20 minuter tog över två timmar, säger hon.

Hon hann ändå fram i tid. Och på frågan om hur hon ser på att lokförarna strejkar säger hon:

– Jag har full förståelse för det, jag skulle ha gjort samma sak själv. Det är inte bra att de skär ned på säkerheten och arbetsmiljön, man har rätt att ha det bekvämt på sin arbetsplats.

Utanför centralstationens huvudingång står en skara på 50–60 personer samlade, många av dem är strejkande lokförare. Bedömningen är att runt 200 lokförare har valt att strejka. När Dagens Arena besöker centralstationen strax efter lunch går cirka sex pendeltåg i hela Stockholm. I rusningstid går normalt över 40.

De strejkande har tappat förtroendet för Seko

En av lokförarna, Moa Friman, greppar megafonen och riktar beröm till sina strejkande kolleger. När hon meddelar att strejkkassan nu är uppe i över 760 000 kronor möts hon av applåder.

– Jag trodde aldrig att man skulle behöva gå så här långt i att utöva sitt inflytande som arbetare. Därför är det kul att så många är med på det, säger Niklas, en av lokförarna som strejkar.

Hans kollega som kallar sig Thomas håller med och säger att de har fått mycket stöd. Att tillgripa vild strejk, det vill säga en strejk som är otillåten enligt gällande, pågående kollektivavtal, är extremt ovanligt i Sverige. Avtalsförhandlingarna pågår och gällande kollektivavtal löper ut sista april.

Båda Niklas, Thomas och en kollega till dem säger sig ha tappat förtroende för det egna fackförbundet, Seko, som organiserar majoriteten av lokförarna.

– Det säger något att så många är här, och strejkar. Det är ett förtroendetapp för Seko Loks styrelse, säger en lokförare som inte vill uppge något namn.

Han får medhåll av kollegan Niklas, som menar att de flesta kolleger skulle stämma in i den beskrivningen.

– Vi har förlorat tilliten till Seko.

Exempel som ges är att försämringar ”smygs igenom” av arbetsgivaren, MTR, och meddelas med kort varsel, att facket säger ja till dessa utan dialog med medlemmarna. Det gäller till exempel beordrad övertid. Uppfattningen är att de har släppt kravet på att ta tillbaka tågvärdarna i avtalsförhandlingarna.

– Det låter som att de har siktat in sig på att få mer pengar istället, säger en lokförare som kallar sig Thomas.

Strejk ingen lösning enligt Seko

Seko själva vill inte ställa upp på intervju, men Jonas Pettersson, planerings- och kommunikationschef Seko, har lämnat en skriftlig kommentar om pågående strejk:

”Vi förstår att många av våra medlemmar är frustrerade över situationen inom spårtrafikbranschen. Det handlar om alltifrån schemaändringar, hot- och våld och ensamarbete. Många har valt att lämna branschen för att man inte får ihop privatlivet med ett arbete i branschen. Men lösningen på detta är inte att delta i vilda och olovliga aktioner. Lösningen är att inom de spelregler som finns på den svenska arbetsmarknaden bedriva förhandlingar och opinionsbildning.”

Vad gäller frågan om tågvärdar hänvisar Jonas Pettersson till avtalskraven där en av punkterna gäller ”förbud mot ensamarbete på resandetåg”. Fackförbundet har inte återkommit angående hur tungt just det kravet väger i förhandlingarna.

En lokförare som inte vill uppge namn betonar att frågan om tågvärdar handlar om säkerheten på tågen.

– Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet. Men här är säkerheten problemet. Facket har accepterat arbetsgivarens bild av säkerhetsfrågan.

Nu körs tågen med övervakningskameror över de olika vagnarna och dörrarna. Men det är ansträngande att ha uppsikt på alla de sju skärmarna samtidigt när tåget stannar vid en perrong och folk går av och på, säger lokförarna. Under en hel arbetsdag blir det en stor kognitiv belastning för lokföraren att försöka ha uppsikt över hela tåget.

Men det värsta gäller situationen som blir vid ett oväntat stopp eller en olycka mellan stationerna.

– Själv måste jag som lokförare kanske lämna tåget och är upptagen med att ringa Trafikverket. Då finns ingen på tåget som kan ge besked till resenärerna om vad som händer, säger Niklas.

MTR ”en svår arbetsgivare att förhandla med”.

Två andra, kvinnliga, lokförare, är mer diplomatiska i sina uttalanden om Seko.

– Vi har en del förståelse, för MTR är en svår arbetsgivare att förhandla med, säger en av dem.

De har varit ”lite lama” säger hennes kollega. Hon hoppas att strejken ger avtryck.

– Jag hoppas att vi kan bli ett pilotfall för andra som kämpar i det tysta, till exempel i vården, och visa att man kan våga gå ut i vild strejk.

Ingen av lokförarna Dagens Arena möter är oroliga för att förlora jobbet: ”De kan inte sparka oss allihopa för då finns ingen som kör tågen”, som en av dem säger.

Niklas Simson är biträdande förhandlingschef på facket ST, som också organiserar en del av pendeltågsförarna. De tycker, liksom Seko, att det är olyckligt att lokförarna har valt att gå ut i vild strejk, en otillåten åtgärd.

Han menar att arbetsgivaren bär huvudansvaret för den strejk som nu utbrutit.

– Jag vill inte göra mig till talesperson och jag kan omöjligt veta hur de som strejkar resonerar. Men om arbetsgivaren hade levt upp till arbetsmiljölagens krav på delaktighet inför alla förändringar och tagit fram åtgärdsplaner för de risker som identifierats är jag ganska säker på att vi inte varit i det här läget, säger Niklas Simson.

Nu har man istället nekat skyddsombud att delta eller inte bjudit in till risk- och konsekvensanalyser och på andra sätt hanterat frågan bristfälligt, menar han.

Inspektion av arbetsmiljön hos MTR 

För tillfället pågår en inspektion hos MTR av Arbetsmiljöverket, sedan facket ST:s huvudskyddsombud gjort en 6:6 a-anmälan om att avbryta ensamarbetet på grund av säkerhetsbristerna. Det föregicks av att lokala skyddsombud har drivit säkerhetsfrågorna, ibland utan att själva få vara med när arbetsgivaren gör risk- och konsekvensanalyser, enligt Facket ST.

– Vår förhoppning är att de ska förbjuda ensamarbete på pendeln. Det har redan inkommit en del incidenter efter de försök med kameror som genomförts, och det tyder på att säkerheten gått ned. Det handlar till exempel om att rullstolsburna som inte syns i kameror får stöd och hjälp.

Men facket ST driver också i avtalsförhandlingarna att ensamarbete ska minimeras.

– Det är ett högt prioriterat krav. Men när man går in i förhandlingar får man ge och ta, och hitta lösningar. Det är inte ett ultimativt ställt krav där vi bara ser en möjlig lösning, säger Niklas Simson.

Hur skulle man kunna förbättra arbetsmiljön utan tågvärdar?

– Jag vågar inte gå in på det, det är komplext. Men jag är övertygad om att man kan finna lösningar tillsammans där facket företräder medlemmarnas behov och för fram deras förslag utifrån deras yrkeserfarenhet och arbetsgivarparten företräder de behov de har utifrån sina utgångspunkter.

Niklas Ekström, kommunikationsansvarig för MTR pendeltågen, håller inte med om att facken utestängs från inflytande.

– Vi tycker att den samverkan och dialog vi har med skyddsombuden är jätteviktig och har varit under hela processen. Vi vill ta bort tågvärdarna på ett säkert sätt. Eftersom det här innebär en omfattande förändring har vi gjort cirka 20 större riskbedömningar i det här projektet och där är protokollfört att alla deltagit, minst ett skyddsombud från minst ett fackförbund vid varje tillfälle.

Han bekräftar att Arbetsmiljöverket genomfört en inspektion efter facket ST:s begäran om att ensamarbete ska upphöra, och att det ärendet inte är avslutat.

Kommer ni vidta några sanktioner mot de medarbetare som strejkar?

– Vi undersöker alla möjligheter, men vårt mål är att att ha en god dialog med medarbetarna så att vi kan få tillbaka så många som möjligt i arbete så snabbt som möjligt. Det vi tittar på nu är att lön inte kommer utgå de dagar man strejkar.