VÅLD MOT KVINNOR Kvinnor och barn som tvingas flytta på grund av våld har svårt att få en långsiktig boendelösning. Therese fick tre dagar på sig att ordna ett boende – annars skulle dottern tas ifrån henne, berättar Kalla Fakta.
2014 visade en granskning av IVO, Inspektionen för vård och omsorg, att 50 av 60 kommuner brister i sitt ansvar enligt lag att stötta och skydda våldsutsatta kvinnor och deras barn. I tisdagkvällens Kalla Fakta skildras två kvinnor och deras barn som har tvingats flytta mellan tillfälliga boenden under flera år, efter att ha utsatts för våld av sina partners.
Även om IVO:s siffror inte är helt färska så tror Olga Persson, generalsekreterare på riksförbundet för kvinno-, tjej- och ungdomsjourer Unizon, att bostadssituationen snarare har förvärrats sedan 2014. Det är de långsiktiga lösningarna för våldsutsatta kvinnor och deras barn som är svåra att få till.
— Vi ser att det akuta stödet till kvinnor och barn har blivit lite bättre, men det brister när det kommer till att få hjälp att långsiktigt bygga upp ett nytt liv, säger Olga Persson.
Trots att de akuta insatserna enligt Unizon har förbättrats, uppger de att kvinnojourerna tvingas att neka plats till 7 av 10 kvinnor som vill komma till deras skyddade boenden. Det här beror på att kvinnor stannar allt längre på kvinnojourers boenden, i brist på långsiktiga lösningar, något som skapar platsbrist. I stället hänvisas de kvinnor och barn som behöver akut boende till tillfälliga lösningar som exempelvis vandrarhem, vilket innebär att de kan behöva flytta mellan olika ställen flera gånger på kort tid.
— Det här är den absolut sämsta lösningen, både ur säkerhetssynpunkt, och för barnens skull, säger Olga Persson.
De långsiktiga lösningarna kan vara komplicerade, särskilt när en kvinna behöver flytta till en ny kommun för att personen som utsatt henne för våld är en säkerhetsrisk. Det kräver ofta samarbete mellan kommuner, något som i dag brister, enligt Olga Persson. Hon menar att det i stället kan bli konflikter kring vilken kommun som ska betala för vad. Och även inom en och samma kommun skapar ofta ”stuprörsorganisation” mellan olika myndigheter problem, där samma kvinna kan ha så mycket som sex olika handläggare för sitt fall.
I en önskevärld skulle det finnas ett förturssystem i alla kommunala bostadsbolag för våldsutsatta kvinnor, tycker Olga Persson. Minimikravet är att få stöd att betala vad det kostar att hyra en lägenhet på andrahandsmarknaden.
— Man ska kunna få en hyresgaranti i förhand från socialtjänsten så att man vet att de täcker upp för hyran. Vi har exempel på kvinnor som har stått beredda att flytta, men då har socialtjänsten sagt att det är för dyrt för att de ska betala, säger Olga Persson.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
