Det pratas mycket jobb på S-kongressen i Västerås. Men kongressen har även tema framtidens folkrörelse. Vi frågade Carin Jämtin vad som hände med den diskussionen.
Årets S-kongress har tema Framtidens jobb och framtidens folkrörelse. Hittills har allt handlat om det förstnämnda. Vad hände med folkrörelsen? Dagens Arena sprang på partisekreterare Carin Jämtin och passade på att fråga henne:
Vad menas med temat framtidens folkrörelse?
– Vårat parti är 101 000 medlemmar. Man kan tycka det är mycket eller lite, jag tycker det är mycket. Det är dubbelt så stort som Sveriges näst största parti. Men folkrörelse är inte bara storlek, det är att man hela tiden utvecklar verksamhetsformer, demokratiformer, studier, deltagande demokrati, så att alla som är medlemmar och vill påverka och forma politik faktiskt kan göra det. Det är mycket det som diskussionerna här kommer att handla om. Lite stadgar men ganska mycket om partikultur, säger hon.
Har folkrörelsebiten kommit i skymundan?
– I media har det gjort det. Men inte i partiet. Det är väldigt många som har anmält sig till temagrupperna och det har varit mycket diskussioner innan. Hur vi ska satsa på studier. Om att vårt parti fortfarande ställer upp som parti i kyrkan. Hur vi tar emot nya medlemmar. Ganska praktiska saker. Också en glädje över att HBT-socialdemokraterna sökt att bli sidoorganisation. Det har varit en del diskussioner om vad en sidoorganisation egentligen är. Vilket inte har varit fastslaget tidigare.
Hur mår folkrörelsen Socialdemokraterna?
– Väldigt olika. I vissa delar av Sverige så mår folkrörelsen jättebra. Man knackar dörr, man är aktiv, man värvar medlemmar. På andra ställen är det mycket trögare och på några ställen är det väldigt trögt.
Hur då trögt?
– Det händer inte så mycket.
Så själva folkrörelsen är den här aktiviteten?
– Att man har studier, att man utvecklar politik, att man tycker. Man bråkar lite med varandra. Och möts och tjabbar och kommer vidare i politikutvecklingen.
Man pratar ibland om att Socialdemokraterna är i dag ett parti för äldre. Hur ska man nå ungdomar eller platser där man inte är stark sedan tidigare?
– Det håller på och händer någonting här. Drygt 25 procent av ombuden är under 35 år. Vi ser att de som gick med i partiet under förra året hade lägre medelålder än de som var med sedan tidigare. Jag ska inte säga att vi blir superunga, men det händer någonting i medlemsstrukturen.
Socialdemokratin har genom sin historia varit ganska framgångsrik i att fånga upp andra sociala rörelser. Hur tycker du att man har lyckats med det de senaste tio tjugo åren?
– Det är en ganska lång tidsperiod hörrudu. Du tänker på 68-rörelsen och sådär. Jag skulle säga så här: Då var vi många flera och då kanske man blev medlem i partiet och samtidigt medlem någon annanstans. Utmaningen i dag är att alla kanske inte vill bli medlem i ett parti, men vi måste samarbeta med de här rörelserna på olika sätt. I en del av Sveriges storstäders förorter arbetar vi väldigt väl med det som brukar kallas de nya förortsrörelserna. På andra ställen är vi inte så bra på det. Det är en bra fråga vad det beror på.
Är det en fråga som kommer diskuteras?
– Ja, framförallt i temagrupperna där man utbyter erfarenheter med varandra. Det kommer det definitivt göra. Vi håller på med utbyten mellan städer och föreningar för att bli bättre på de sakerna.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
