Bild: Flickr/ Francis Bijl
Bild: Flickr/ Francis Bijl

För att råda bot på den ojämlika hälsan satsade landstingsalliansen på hälsomottagningar i socialt utsatta områden. Nu lägger man ner verksamheten. »Människor kommer inte få den vård de behöver«, varnar sjukgymnasten David Sweet.

För drygt ett och ett halvt år sedan startade verksamheten på tre hälsomottagningar i Järva, Huddinge och Södertälje. Landstingsalliansens ville råda bot på det stora hälsogapet i Stockholm. I socioekonomiskt utsatta områden är ohälsotalen avsevärt högre och medellivslängden lägre. Exempelvis lever en välutbildad Danderydsbo 18 år längre än en lågutbildad person som bor i Vårby.

Men, nästa vecka fattar landstingspolitikerna beslut om att lägga ner de tre mottagningarna. 22 miljoner kronor räknar man med att spara. Det gör personalen på hälsomottagningarna rasande.

– Det är extremt kortsiktigt tänkande. Vi fick vår första patient för ett och ett halvt år sedan, det går inte att utvärdera verksamheten redan nu. Dessutom jobbar vi med att förändra levnadsvanor vilket är en långsiktig behandling. Det är både slöseri med skattemedel och ansvarslöst gentemot patienterna att stänga mottagningarna, säger David Sweet, sjukgymnast på Hälsomottagningen Järva.

I budgeten för 2017 beskriver landstinget hälsomottagningarnas målgrupp som »patienter i behov av mer kvalificerade hälsofrämjande insatser som inte kan tillgodoses av länets husläkarmottagningar«. Men, i meningen som följer skriver man att »motsvarande insatser kan ges på ett mer kostnadseffektivt sätt genom att utveckla teamsamverkan i befintliga vårdstrukturer«.

– Ett av kriterierna för att få en remiss till oss är att man har försökt med behandling inom primärvården eller gjort seriösa försök på egen hand. Våra patienter är de som är allra svårast sjuka och kräver ett helt team av olika kompetenser, det finns inte inom primärvården, säger David Sweet.

Till hälsomottagningarna kommer patienter med en komplex sjukdomsbild kopplad till ohälsosamma kostvanor, otillräcklig fysisk aktivitet, tobaksbruk och riskbruk av alkohol. Vanor som leder till livsstilsrelaterade sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer. David Sweet påpekar att det inte bara är kompetens som saknas – primärvården har inte heller tid att bedriva den långsiktiga typen av behandlingar som krävs för att förändra en persons beteende och levnadsvanor.

– Om vi tvingas stänga kommer patienterna få gå tillbaka till sina vårdcentraler, vars insatser tidigare inte har fungerat och där de inte känt sig hjälpta. I slutändan innebär det att människor inte får den vård de behöver, säger David Sweet.