Skolsegregation i 93 procent av mellanstora kommuner

Den svenska skolan Skolsegregation är inte bara ett storstadsproblem, utan drabbar även mellanstora kommuner. I över hälften av de undersökta kommunerna har skolsegregationen i hög grad orsakats av systemet med fria skolval. Det visar en ny rapport från Arena Idé.

»Vårt nuvarande skolsystem söndrar och bryter ner mer än det enar och rustar«. Så summerar German Bender, programchef för arbetsmarknad på tankesmedjan Arena Idé, den svenska skolans utformning efter att ha undersökt skolsegregationen i alla svenska kommuner med ett befolkningsunderlag på 50-100 000 invånare.

Som Dagens Arena tidigare uppmärksammat lyckas den svenska skolan allt sämre med sitt kompensatoriska uppdrag och likvärdigheten sjunker. Ett barns familjebakgrund får allt större roll för elevens resultat och samtidigt som skolorna blir allt mer segregerade så får den socioekonomiska skolsammansättningen allt större betydelse för elevernas betyg.

Läs mer: Klass: »Livschanserna avgörs redan på förskolan«

I dag släpps rapporten Ett söndrat land – Skolval och segregation i Sverige. Resultaten i rapporten är nedslående.

• 28 av de 30 kommuner som undersökts har segregerade skolor. I över hälften av dem har skolsegregationen i hög grad orsakats av det fria skolsystemet.
• Fyra av tio skolor i  kommunerna är segregerade – alltså skolorna är mycket homogena med avseende på föräldrarnas bakgrund.
• Segregationen ser inte likadan ut på kommunala och fristående skolor. På friskolor är svenskfödda och/eller välutbildade föräldrar överrepresenterade och i kommunala skolor går en majoritet av de barn vars föräldrar har lägre utbildningsnivå och/eller är utrikesfödda – Av eleverna som går i kraftfullt segregerade skolor med hög andel lågutbildade och/eller utlandsfödda föräldrar återfinns endast 6 procent i friskolor och hela 94 procent i kommunala skolor.

German Bender, en av två rapportförfattare, säger att två parallella skolsystem har vuxit fram runtom i Sverige och att segregationen mätbart har ökat sedan friskolesystemet infördes i början av 1990-talet.

– Välutbildade och svenskfödda familjer väljer bort skolor med barn till lågutbildade och familjer med invandrarbakgrund. Men det här är inte, som det ofta antas, ett storstadsproblem. Vår rapport visar att även medelstora kommuner har samma problem.

Rapporten visar att skolsegregationen är ett problem i sig – även om den inte hade lett till sämre skolresultat. German Bender säger att det finns grupper som drabbas mer direkt av segregationen, men att segregation i slutändan är med och skapar ett samhälle som få svenskar vill leva i.

– Även positiv segregering får negativa konsekvenser på sikt. Segregationen är ett samhällsproblem och skapar, oavsett hur den ser ut, etniska och socioekonomiska enklaver mellan vilka människor inte möts. Det skapar spänningar i samhället som får tydliga konsekvenser för alla som lever i det samhället.

Rapporten kommer bara dagar efter att OECD kom med sin rapport om ojämlikheter i skolan. Båda granskningarna landar i kritik mot det fria skolvalet.

– I den här rapporten har vi valt att lyfta fram den skolsegregation som skapats av det fria skolvalet, och i över hälften av de kommuner vi tittat på så går det att se att skolsegregationen framförallt orsakats av det här systemet, säger German Bender.

Friskolesystemet i Sverige har fyra grundkomponenter; Den fria etableringsrätten för friskolor, skolval med kösystem, skolpengen som tillfaller elevens skola och möjlighet till obegränsat vinstuttag för aktiebolagsskolor.

Läs mer: Partiernas förslag kommer inte att rå på skolsegregationen

Försök görs för att komma åt problemen. I Nyköping slog man, för att bland annat få bukt med skolsegregationen, ihop fyra högstadieskolor till en stor skola, vilket kallas Nyköpingsmodellen. Rapporten undersöker hur utvecklingen har sett ut efter reformen.

Visserligen har modellen minskat den värsta »negativa« segregationen, men sammanslagningen har inte rått på det som inom skolforskningen kallas »white flight«, det vill säga att välutbildade svenskfödda familjer flyr från den nu enda och mer blandade kommunala skolan till friskolor.

– Resultatet av Nyköpingsmodellen är faktiskt att fler elever än tidigare befinner sig i etniskt och socioekonomiskt homogena skolor, säger German Bender.

Sedan införandet av Nyköpingsmodellen har flera friskolor valt att etablera sig i kommunen. Enligt rapporten har dessa skolor framförallt lockat till sig den vita medelklassen och på sätt bidragit till segregationen.

Reglerna ger friskolorna fri etableringsrätt, utan att kommunen kan säga nej, och Nyköping blir till ett exempel på hur systemet motverkar de kommunala initiativ som tas för att minska segregationen.

– Det illustrerar att vi har ett nationellt skolsystem som fråntar kommunala politiker verktygen att göra något åt den här utvecklingen.

Rapporten går inte specifikt in på reformförslag, men på DN debatt konstaterar rapportförfattarna att omfattande reformer av friskolesystemets alla fyra delar krävs för att den negativa utveckligen ska brytas. Ett första steg är att i höstbudgeten behålla det statsbidrag på sex miljarder kronor till kommuner med socioekonomiskt utsatta skolor, som tillkom i förra årets budgetproposition på förslag av Skolkommissionen.

Enligt den nya ordföranden i riksdagens utbildningsutskott Matilda Ernkrans finns det risk att anslaget dras in, eftersom det efter valet inte längre finns majoritet i riksdagen för likvärdighetsmiljarderna.

Lär mer: Klass: »Livschanserna avgörs redan på förskolan«