Bygglöner Utländska byggföretag pressar priser och löner för att vinna offentliga upphandlingar, och de svenska företagen hänger på. Det visar rapporten Trafikupphandlingarnas kostnader som presenterades idag.

Trafikverket, som är den stora inköparen av infrastrukturarbete i Sverige, tar det billigaste budet, och prispressningen görs möjlig genom lägre löner. Både svenska och utländska entreprenörer lägger idag ofta bud som är mot 25 procent lägre än vid millennieskiftet. Bland andra Skanska, som pressar ner arbetskostnaderna genom att dotterbolag rekryterar arbetskraft från löglåneländer.

Vid millennieskiftet var den svenska produktiviteten inom infrastruktursatsningar låg, vilket flera statliga utredningar ansåg berodde på bristande konkurrens. Samtidigt växte EU vilket gjorde det möjligt att i högre utsträckning få in utländsk konkurrens på den svenska marknaden.

– Vi hade stora problem på 00-talet med bland annat en asfaltskartell, korruption och dålig produktivitet, säger Lena Erixon, generaldirektör Trafikverket på en paneldiskussion som hölls i samband med att rapporten presenterades.

Intåget av utländsk arbetskraft inom arbeten med svensk infrastruktur har bland annat lett till att lönerna har pressats ner, framförallt för de utländska arbetarna.

  • Svenska armerare som arbetade på Skanska i Södra länkens tunnlar tjänade 2001 200 kronor i timmen.
  • 2016 tjänade tjeckiska och slovakiska byggnadsarbetare, och anställda av Skanska, 169 kronor i timmen. En löneskillnad på över femton procent. (Siffrorna är indexuppräknade enligt SCB:s Arbetskostnadsindex)

 En förklaring till den fortfarande relativt låga produktiviteten inom infrastrukturindustrin är enligt Jimmy Bengtsson, vd på bygg- och fastighetsföretaget Veidekke, de låga lönerna.

– Att hålla sig till lägstalöner hjälper inte produktiviteten, säger han.

I Sverige är det brist på arbetare inom byggbranschen, och de utländska arbetarna behövs, men de är ofta inte organiserade och saknar därför makten att delta i den förhandlingsmodell som sätter arbetsvillkoren på den svenska arbetsmarknaden.

– Låg facklig närvaro leder till lägre löner, säger ekonomen Lars-Fredrik Andersson, en av författarna till rapporten.

Enligt rapporten är en annan effekt av den utländska konkurrensen att de stora internationella företagen har tagit större utrymme på den svenska marknaden.

– Det bekräftar det vi känt hela tiden, snart är små och medelstora företag ett minne blott, säger Johan Lindholm, Byggnads ordförande.

 Det är bild av den svenska marknaden som Lena Erixon på Trafikverket inte delar:

– Jag håller inte med om att svenska företag slås ut av utländska. Utländska entreprenörer arbetar ofta med de stora projekten, men på den övriga marknaden finns det ingen större skillnad mot tidigare, säger hon.

Civilminister Ardalan Shekarabi, som även han deltog i panelsamtalet, sa att effekterna av offentliga upphandlingar måste granskas, och att det måste satsas på att göra uppföljningar av upphandlingarna. Han säger också att han står bakom de konkurrensregler som finns inom EU, men att konkurrensen måste ske på jämna villkor.

– Jag tror på den europeiska marknaden, men lösningen ska inte vara löne- och social dumpning, säger han.