Bild: Academedia/Friskolornas Riksförbund.
Bild: Academedia/Friskolornas Riksförbund.

SKOLKOMMISSIONEN Nej till lottning och kritik mot att skolor ska ta ansvar för elevernas sociala sammansättning. Det är några av beskeden från friskolorna om förslagen i Skolkommissionens slutbetänkande.

I dag var sista remissdag för Skolkommissionens slutbetänkande »Samling för skolan – Nationell strategi för kunskap och likvärdighet«. Alla remissvar har ännu inte kommit in, men Dagens Arena har läst några av friskolornas remissvar.

Som vi rapporterade om under morgonen är Friskolornas riksförbund beredda att i vissa fall öppna för lottning till översökta skolor. Men de föreslår till att börja med att man kan sätta gränsen för när man får söka en viss skola till barnets 4-årsdag, för att på så sätt ge chansen till fler familjer att hinna söka skolor som är väldigt populära. Ett förslag som tycks få gehör av utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Om för många elever i förhållande till antal platser ändå söker en viss skola, kan Friskolornas riksförbund tänka sig att tillämpa lottning. Men då ska det ske enligt kriterier som skolan själv beslutar om, eller de principer som råder idag, nämligen »syskonförtur, geografisk närhet, verksamhetsmässigt samband eller kötid«.

Skolkommissionen föreslår istället att Skolinspektionen ska få ställa upp kriterier för hur urval av elever ska göras om ett urval behöver ske.

Friskolornas riksförbund ifrågasätter också Skolkommissionens förslag om att huvudmännen till skolorna ska verka för en »allsidig social sammansättning« av elever. Förbundet ifrågasätter både antagandet att en större blandning av elever skulle ge positiva skolresultat, och lämpligheten i att skolor ska samla in »social bakgrundsinformation« om blivande elever

– Vi ifrågasätter om förslaget är förenligt med diskrimineringslagstiftningen. Förslaget är olyckligt, det leder till ökat fokus på elevernas bakgrund i stället för på brister i skolornas arbete, säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund i ett uttalande på förbundets hemsida.

Men Diskrimineringsombudsmannen, DO – som också lämnat remissvar till Skolkommissionens förslag – tycks inte se några problem med ett lottningssystem ur diskrimineringssynpunkt.

– Vi har inte uttalat oss om lottning, säger Claes Lundstedt, pressansvarig på DO till Dagens Arena.

Även Kunskapsskolan är kritiska till lottning som urvalsmedel till populära skolor. Även dem föreslår istället en åldersgräns på exempelvis 4 år för att sätta sina barn i kö till skolor, något de menar skulle »jämna ut kötiden« och ge fler familjer möjlighet att komma in på populära skolor.

I motsats till Friskolornas riksförbund är Kunskapsskolan positiva till att verka för »en allsidig social sammansättning av elever på skolenheter och i undervisningsgrupper«. Men – skriver Kunskapsskolan – det här är något de redan i dag gör genom »vår placering av skolor geografiskt, genom att utnyttja frikvoten för nyanlända elever och genom att tydligt kommunicera att vi är en skola för alla«

En ökad social sammansättning är i slutänden främst en fråga om boendesegregation, skriver Kunskapsskolan i sitt remissvar, och det fria skolvalet är enligt dem en chans att medverka till att bryta boendesegregationens effekter.

Internationella engelska skolan har, till skillnad från ovanstående remissinstanser, inte bjudits in att kommentera Skolkommissionens förslag, men har ändå lämnat ett utförligt svar. Där avfärdas bland annat lottning som ett sätt att bredda urvalet av elever:

»Lottning skulle vara det yttersta utslaget av ett samhälle där familjerna berövats all egenmakt, inte längre med egen handling kan påverka viktiga utfall«.

Internationella engelska skolan föreslår istället att en gräns kan sättas för att ställa sig i kö på exempelvis fem år innan skolstart.

Skolbolaget tar dessutom tillfället i akt att helt avfärda inriktningen för den svenska skolan, som de kallar »flumskola«, samt ämnet pedagogik och den svenska skolforskning som de liknar vid en »postmodernistisk gallimatias«. Istället förespråkar de mer biologisk forskning om inlärning.

Skolkoncernen Academedia hade i skrivande stund ännu inte inkommit med sitt remissvar till departementet.