Barbro Naroskyin Hälso- och sjukvårdsdirektör och Johan Bratt avdelningschef , SLL

Stockholms läns landsting  fortsätter ligga i toppskiktet i landet med recept på antibiotika per person. Samtidigt planeras besparingar på arbetet med att minska förskrivningen, skriver Svenska Dagbladet.

Bakterier som utvecklar motståndskraft mot antibiotika är ett växande folkhälsoproblem i hela världen, och hotar framförallt människor som redan har svag motståndskraft. En vanlig infektion kan bli dödlig. Det utvecklas inte heller några nya antibiotika, eftersom de privata läkemedelsbolagen inte har något större intresse. Vinsterna finns på andra håll.

Trots kampanjer minskar förskrivningen av antibiotika i Sverige inte, det senaste kvartalet har den ökat något, visar statistik från Folkhälsomyndigheten.

Gotland toppar listan med 342 recept per 1000 invånare, en ökning från 330 för två år sedan. På andra plats kommer det mycket större landstinget i Stockholms län, som skriver ut 339 recept, en minskning från 358 under samma period. Receptutskrivningen är väsentligt mycket högre än landstingen längst ner på listan Jämtland och Västerbotten, med 269 respektive 256 recept per 1000 invånare. Många recept riskerar att öka antalet motståndskraftiga bakterier.

Det fria vårdvalet, där vården är lätt tillgänglig, kan vara en orsak till den höga förskrivningen.

– Är det lättare att komma till läkare finns störst chans eller risk att få antibiotika utskriven säger Malin Gripe, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, till SvD.

Det arbete som pågår för att minska användningen samordnas av Strama. Enligt SvD hotas detta arbete i Stockholm av planerade besparingar på cirka 50 miljoner kronor på administrationen, där arbetet inom Strama ligger med.

Anna Starbrink, landstingsråd (L), förnekar att man vill se minskad ambitionsnivå i kampen mot antibiotikaresistens.

Miljöpartisten Thomas Eriksson ställde i våras en fråga om vad landstinget gör mot antibiotikaresistens och den höga förskrivningen i Stockholms läns landsting.

Barbro Naroskyin, hälso- och sjukvårdsdirektör, och Johan Bratt, avdelningschef, hänvisar i sitt svar bland annat till Folkhälsomyndigheten där »förebyggande åtgärder, till exempel lokalt Stramaarbete«, bromsar skenande kostnader och kan vara «strategiskt lönsamt i det långa perspektivet«.

Förslag på besparingar kommer efter sommaren.